Browsing Category

Chanel, Prada & Gizmo

Chanel, Prada & Gizmo

Chihuahuan Chanel gästbloggar

Chihuahuan Chanel gästbloggar.

Ser ni hur trött och ledsen jag ser ut? Jag har ju till och med en tår i ögat.
I dag frågade papporna mig om vi skulle åka bil, dom vet hur glad jag blir av att få åka bil och få följa med. Först trodde jag dom ännu en gång skulle säga att dom skulle köpa mjölk, för det är en fras pappa sjöman ofta använder när dom ska iväg någonstans och jag får stanna hemma typ en timma eller 2. Men idag fick jag följa med igen och visade upp min ungdomlighet och fick åka med.  Vi skulle visst följa med och kolla på en bil …? Asatråkigt.

Jag hör något om att vi ska möta ett par kompisar till papporna och dom skulle visst ha med sig Marley , deras hund och jag hör att vi ska åka till hundrastplatsen och det var på tiden, för jag behövde verkligen få komma ut och gå. När vi var framme så hör jag att pappornas vän med hund är på samma ställe. Papporna var glada och jag var mer tveksam och lite sur, för hur fan kan dom ta mig till en sådan lerig och blöt plats och till ett ställe där människorna tar med sig sina hundar som far fram som en bulldozer!? Vilda ungdomar!

Jag var inte riktigt glad för detta, men jag fick både kissa och bajsa, skälla på andra hundar och fjäska till mig att för det mesta vara i pappa sjömans famn. Jag visade ungdomarna ett par gånger (som var stora som hästar och ouppfostrade )min ragg från svans till nacke och ibland visade jag min ända hörntand jag har kvar, jag vet inte om det hjälpte men väl i pappa sjömansfamn låg jag och var rädd och trygg och såg ner på de jävlarna. Ibland kändes det som pappa sjöman var mer rädd för hundarna än vad jag var. Lite roligt faktiskt.

Papporna var glada, ja jag med för att få följa med men papporna skrattade gott åt Marley. En 2 årig ungdom som verkligen inte hade någon kordinationsförmåga alls. Enligt papporna var hon superlydig, full av energi men benen levde sitt egna liv och populär bland pojkarna. Jag förstår inte hur hon kunde lägga sig på rygg sådär och låta pojkarna lukta och slicka henne på de mest kvinnliga delarna så öppet och i så offentliga miljöer.  Jag har hört att papporna säger att jag oxå är sådär grisig vid löp och just när löpet var över. Jag tror dom inte och löpet var just över för Marley tydligen. Grisigt ändå.

Så efter dagens utmattande utflykt så är jag glad att det bara är jag och papporna hemma. Nu hoppas jag att dom snart vill gå ut med mig så att vi kan krypa ner under täcket i sängen. Det är ju ändå lördag och vi alla behöver vila, i alla fall jag!

 

Pappa Totten sa något att vi borde åka dit oftare med mig för att det tydligen är bra träning och socialiserande för mig? Skit på dig Pappa Totten.

 

 

Chanel, Prada & Gizmo

A man and his best friend

Helgens jobb är nu över och jag har en ledig dag framför mig. Efter jobbet var det hem till kamphunden för att ta längre promenad med henne och sen blev det lite slappetid på filten på våran gård innan kamphunden och jag skulle utfodras och medan maten var i gång så satte jag mig och skickade i väg arga mail till samarbetspartners, jag blir så förbannad när man lägger ner energi och faktiskt tar bloggen seriöst och så uteblir ersättningen, som lovas. Jag blir så jävla besviken och hoppas kunna få ett svar på det hela och hoppas att det bara är ett missförstånd eller något strul från deras sida.

A man and his best friend.

Nu ikväll har jag och kamphunden varit på 4:a km promenad med Lizette och Mattias och självklart åkte mr med på axeln för att få lite fina foton på både mig och kamphunden och lite fina foton på Lizette och Mattias. En skön promenad och Chanel njöt och var ruskigt duktig vid möte av andra hundar, inget skällande alls. Pappas lilla flicka.  Resten av kvällen blir lugn , bara mysa med hårbollen och lägga sig hyfsat tidigt. I morgon ska jag hämta upp skäggbiffen och vi ska till Nova lund för en date med miss punglover och hennes dotter. Äntligen ska jag få kramas med min saknade och älskade vän! <3

Chanel, Prada & Gizmo

Sov gott älskade vän

Det har varit mycket tårar från min sida i 2 dagar nu.  Här är en av de stora anledningarna varför jag har dragit mig tillbaka de senaste veckorna, det har varit mycket tankar och många funderingar mellan mig och sjömannen om hur vi ska göra.
För lite mer än 6 månader sedan fick Prada somna in efter flera års kämpande med medicin och när hon fick somna in så bestämde vi oss att ingen av de andra 2 ska behöva tvingas i medicin för att vi vill ha de kvar i livet och vara egoistiska, även fast medicinen ofta kan hjälpa dom i längden.

Gizmo har de senaste veckorna blivit beteende förändrad och verkligen visat upp flera tecken på att han inte alls mår bra. Kall, dragit sig tillbaka, inte lekt lika mycket, gnällt som fan och druckit onormala mängder vatten själv samt kissat mindre på dagarna och kissat på sig i sömnen. När han vid 2 tillfällen drog benen efter sig på promenad bestämde vi oss att när sjömannen kommer hem får vi släppa taget och låta honom gå vidare. I Oktober skulle du bli 4 år, du försvann från mig för tidigt. Ännu en av de bästa och de mest älskade i mitt liv har jag fått släppa taget om. Det gör så ont. Det känns så jävla fel och jag mår så jävla kasst även fast jag vet att detta var det enda rätta. Älskade älskade Gizmo, fy fan vad du fattas mig.

Nästa oro var ju hur Chanel skulle reagera? Hon fick följa med till veterinären men sitta kvar i bilen. När allt var klart sa veterinären och sköterskorna att vi fick stanna med honom så länge vi ville. Jag ville helst bara följa med honom dit han nu var, stanna i rummet för evigt med honom men vi har ju Chanel i bilen. Sköterskan ber oss då att hämta in henne så hon fick känna av rummet och även lukta på honom, för det kan lugna henne då dom är kloka djur som förstår mer än vad vi egentligen tror. Chanel kom in i rummet, tittade på Gizmo, nuddade honom snabbt med nosen och sen ville hon ut. När vi kom hem slaffsade hon i sig maten, myste med oss i soffan och sköter sig riktigt bra,  för att aldrig ha varit ensam hund hos oss. Nu får vi leva vidare våra liv, jag , sjömannen och Chanel och leva på minnena efter både Prada och Gizmo,som båda fattas oss.

Jag ville bara titta in här lite snabbt, uppdatera er om kasst jag mår, hur jävla ledsen jag är och hur mycket Gizmo fattas mig.

2017-05-31 | 16.03
Älskade älskade Gizmo , du fattas mig och vi ses snart igen.

Jag älskar dig, pappas bebis!

Chanel, Prada & Gizmo

En sandig och jordig nos

Sjömannen och Chanel gick in och la sig. Jag och Gizmo sitter i förtältet och Gizmo har stora bekymmer med att hetsäta sitt godis för att sedan passa på att trycka i sig Chanels, så hon inte får något av sitt godis. När Gizmo helt plötsligt har en liten bit kvar på sin godis, så försvinner han ut och in kommer han med sand och gjord i hela huvudet, tar Chanels godis och springer ut. Jag är snabb och hämtar kameran för att försöka få någon bild på honom in action när han har nästa mission, gömma nästa godis.

Älskade lilla Gizmo, en dag med dig är inte den andra lik. Antingen är du världens mysigaste eller så vill jag göra tacos av dig!

Chanel, Prada & Gizmo, Livsstil

Boplatssyd, nybadade kamphundarna och ledighet

Så här ser det ut nu här hemma mellan varven medan kamphundarna tvättar sig och springer rundor i hela lägenheten. Någon av dom hade kräkts och varit kass i magen och självklart fått detta i pälsen, så det blev mission att bada kamphundar nu i eftermiddag. Vilket är en kamp när man är ensam, speciellt när Chanel får någon sjuk grej för sig och hoppa in i duschen när jag duschar Gizmo och för att inte ha vatten i hela lägenheten så fick jag ju hålla kvar båda = blöt Totten.

Och nu fick jag reda på att sjömannen bråkar med boplatssyd och ifrågasätter hur dom tänker. Den som har köplats 1 har kortare boendetid än vad vi har och ändå är dom före oss? Detta kan verkligen inte vara rätt? Så i morgon kl 9 kan ni ge er fan på att boplatssyd ska få sig ett samtal från mig.

Jag är nu ledig tills onsdag kväll och ska bara mysa med kamphundarna och i morgon ska jag träffa miss bubblebut en runda och bara snacka skit. Jag är oerhört glad att den kvinnan kom in i mitt liv för ett par månader sen. Det är märkligt hur vissa människor kan bli en av de närmaste vännerna för en och dessutom, jag älskar vänner som är rak och ärlig. Och som dessutom har sitt och ändå finns där i vått och torrt. Och ja just ja, jag fick ett mail i dag om att det är manusstopp för årets första krönika på onsdag ?! Onsdag!? Oh lord have mercy, jag har inte ens fått ett mail om att jag ska fortsätta som krönika, så nu brinner det lite i knutarna.