När livet tar över och är.
Herregud det här med att kicka i gång bloggen igen .. gick ju verkligen åt helvetet ?! Senaste inlägget var 14:e Maj och det har varit tyst sedan dess. Jag brottas så mycket med mig själv , livet och om jag på riktigt är färdig med bloggandet ? Det kan kännas så med tanke på att det ekar tomt mellan varje inlägg och att det går så lång tid mellan varven, men livet händer, sommaren händer och jag lägger så extremt mycket fokus på trädgården och vår koloni att jag inte riktigt hinner med och ärligt känner att det är ingen som är intresserad av att läsa om mitt liv som just nu pågår. Men samtidigt känner jag mig tudelad, för jag är ju lite skadad och tycker om att skriva men läsarantalet inte är som förut påverkar mig men samtidigt är en del av mig att jag skiter i antalet läsare, utan jag skriver ju för att jag vill och för att det är kul att kunna se tillbaka på nätet om vad vi gjorde, hur och när och var. Men den där delen men hur ”stor” jag var för några år sedan påverkar. Men jag kan oxå medge att jag har de senaste åren blivit mer försiktig med vad jag delar, hur jag skriver och hur jag är som person in real inte riktigt platsar längre, för folk blir så jävla kränkta, så det känns inte lika roligt att dela med sig i bloggen, för kan jag inte var den jag är i verkliga livet här i bloggen, så känns det fel att dela med sig av .. har jag fel ?
Dahlia – Carolina Wagemans
Dahlia – Tyrell.
Men jag försöker landa i att bara släppa dom där kraven, från både mig och andra och bara let it go och låta folk bli lättkränkta, få ha åsikter och tankar och bara vara jag, det är svårt men jag kämpar på och därför valt att vara tyst. Jag förstår inte att så många tolkar yttrandefrihet så fel. Yttrandefrihet betyder att man har rätt att säga vad man tycker och tänker, men det betyder inte att man ska gå till personangrepp, vara elak och göra någon annan ledsen. Jag är inne i en period där jag är extremt noga med vad andra tycker och tänker om mig som person och därför inte delat med mig något speciellt här eller i mina andra kanaler, mer än det som jag just nu längtat mest efter, att arbetet i trädgården, med växterna ska ge resultat, att allt blommar.
Semester 2024.
Jag är inne på min andra veckas semester. Första veckan har varit extremt lugnt, den har bestått av kolonihäng, sjömannen kom hem, vi har myst, tagit det lugnt, solat, badat och tagit hand om både stuga och trägård och varandra. Att inte planera något, göra saker som vi velat eller inte göra ett skit. Det har shoppats, ätits god mat och i eftermiddag fick vi besök av 2 fantastiska vänner och kollegor till mig, vi har visat vårat Paradis, vi har grillat, pratat reptiler, druckit vin och grillat och skrattat så tårarna och svetten sprutat i sommarvärmen. Exakt vad jag behövde. Att få vara med människor som är lika galna som jag och vi är.
Semestern har även gett oss, främst mig utrymme att få tänka, reflektera och bara vara. Att få låta dom där tankarna som tyngt mig länge, om hur , vad och varför, familj och vänner. Varför jag valde att avsluta relationer , om och varför …och att jag inser att jag gjort rätt, för att människor ännu en gång har tolkat yttrandefrihetslagen som dom vill, för att dom tror sig vara bättre än andra. Och för att jag är gay. 2024 och bara för att jag är öppen och ärlig med min sexualitet, så tror sig folk att jag minsann kan vräka ur mig hur jag vill. Nej, din bredkäftade groda, du kan inte sitta där, som heterosexuell, kvinna och tro att att du kan säga exakt vad du vill.
Men semestern 2024 är bra. Jag, vi, njuter till fullo. Jag får ta hand om dom jag älskar mest, sjömannen och kamphunden och vänner, och får tid att reflektera, känna och umgås med dom som verkligen uppskattar oss, värdesätter oss. Och det är något jag har lovat mig själv , är att inte lägga energi på människor som tidigare utnyttjas oss och som sällan dyker upp längre, om man inte vill ha något av oss eller vill att vi gör saker för dom. Det är tufft, men det går.
Livet, livet 2024. Aldrig har jag blivit så rövknullad ( sambon does it good ) men då är jag med på det. Men hej, bara för jag är bög så betyder det inte att jag tycker om allt uppkört i röven. Men jag kämpar på, vi kämpar på! Och vi lever och mår bra och tänker fortsätta i den andan. Vi har det bra trots allt och semestern och livet fortsätter som vi vill!
Ja just det,just a friendly reminder, har du inget snällt att säga .. så håll käften!
Puss!
1 Comment
Jag tycker om att läsa din blogg för att du skriver om vad du pysslar med, ditt jobb, din vardag oavsett om det är bra eller för djävligt
Många har slutat blogga det är synd. En blogg känns personligare att läsa. Instagram är inte alls samma sak, blir lite stressad där av alla bilder.