Sjömannen satt här och kollade lite och sa helt plötsligt att vi skulle göra oss klara för att vi skulle ta tåget till Lund. Sagt och gjort så snyggade vi till oss och började vår promenad mot Triangeln för att ta tåget, men bara ett par hundra meter från där vi bor när vi kommer gåendes så är det en tant som står vid trafikljuset och faller rakt fram och slår i huvudet i asfalten. Aldrig har jag och sjömannen sprungit till ett trafikljus någon gång. Jag direkt till tanten och kollar puls och om hon är kontaktbar, sjömannen börjar dirigera folk och ställer en cykel med gulväst i ena körbanan så folk inte ska köra för nära oss. En tjej lånar ut sin halsduk som jag lägger som kudde och en annan kvinna ringer efter ambulans. Tanten på 82 år har kärlkramp får jag reda på, håller kolla på andning och medvetande. Efter en stund sätter sig tanten upp och har slagit hål i hakan, får fram en servett och jag försöker stoppa blödningen. Ambulansen kom och tanten tar i hand och tackar så mycket .. Ambulanspersonal tackar oss för all hjälp! Hoppas du snart mår bättre Margot.
Med blod på händerna och lite på jackan går vi vidare mot tåget med ett leende på läpparna. Dagens goda gärning och hon var så tacksam.
I lund skulle sjömannen kolla på en kamera, men den var såld så vi traskade runt på lunds gator, tog en kaffe och shoppade lite. Julklappar till oss själva och jag kunde äntligen få tag på en ny ljusslinga. Den jag fick i 30 års present var glapp, så jag fick pengar tillbaka och har inväntat att köpa en ny tills det kom in en med bred sladd. Och så köpte jag 3 pack voluspa som var på rea och sjömannen gick all in på choklad doppade mandlar med lakrits.
Nu är vi frusna, trötta i kroppen efter en kall men ack så mysig dag med varandra. Detta älskar jag och på tåget sa vi båda att detta får vi göra om flera gånger, att bara ta tåget till andra mindre städer och bara mysa och gå runt och titta. Nu blir det att krypa ner under filten med kamphundarna i soffan och bara vara och fortsätta myset med våra mentalt störda leenden.