Att bita ihop och inte visa sin smärta.
Hej å hå. Här springer dagarna iväg och fredag och min ledighet är över och jag ska tillbaka till jobbet och kollegorna. Denna ledighet har varit så behövlig men samtidigt så har det varit fruktansvärt vissa dagar. Men för det mesta har jag njutit , slappat och tagit hand om stugan och försökt ta hand om mig och kamphunden. Men nu är ledigheten slut och det är tid att köra hårt på jobbet igen och hoppas att kroppen håller.
Jag har nu varje morgon denna vecka, förutom de röda dagarna ringt varje morgon för att jaga en läkare. Som ni vet så har jag fibromyalgi och jag har nu de senaste veckorna bitit i hop något så fruktansvärt, jobbat och försökt leva ett så normalt liv som det bara går. Nu när jag gick på ledigheten och verkligen slappnade av så släpptes allt, värken i mina fotleder och mina höfter har vissa dagar varit fruktansvärt. Att somna med tårar och sen vakna av att kudden är blöt av tårar är fan inte kul, men jag kämpar på. Och inte fan får jag tag i någon läkare heller och medicin-helvetet hjälper inte längre. Jag skriver inte mycket om värken längre, för att jag känner att ingen vill eller ska behöva läsa om den skiten och det finns dom som har det så mycket värre än mig. Jag fick inte någon hjälp i dag heller men jag har fått en tid nästa vecka och såklart jobbar jag den dagen, så jag får helt enkelt prata med de på jobbet om hur jag ska göra när jag kommer dit i dag. För jag behöver verkligen den tiden.
I går kväll fick jag ett ryck och drog ut till stugan igen med kamphunden för ett par timmars fix, att hålla mig sysselsatt gör att jag försöker glömma bort värken. Så jag började rensa den ena sidan av utsidan av staketet för att vi inte ska få klagomål och som ni ser på bilden här ovan så blev resultatet så här. Nu har jag bara andra sidan kvar som ska rensas till veckan om inte ogräsmedlet jag sprayade med i går kväll tar skiten. Vi får helt enkelt se!
Men nu blir det småfix här hemma innan jag ska bege mig till jobbet för en kväll med härliga kollegor. Nu hoppas jag att kommande dagar och vecka går snabbt så jag får hem sjömannen.