Inte en dag är sig lik med dessa mexikanska kamphundar. I dag roade dom sig med att rulla sig i skit. Ja fråga mig inte vad det var för skit, men det var inte fågelbajs. Det stank människobajs av dom, men det kan väl för fan inte stämma att någon människa dragit ner brallan, hukat sig och krysat fan ta mig och skitit vid ett träd? Eller det skulle fan inte förvåna mig i dagens samhälle!
Som ni kan se så är bad inget av en favorit hos de små vindlingarna. Men rullar man sig i massa mög så får man helt enkelt räkna med att man blir badad. Dessutom var det gamla schampot slut så jag fick äntligen testa schampo och balsam från Skillingarydsalvan. Och jag är nöjd, riktigt nöjd. Jag avskyr hundschampon som doftar typ eucalyptus eller liknande. Det får gärna vara någon doft, men då ska det vara något som doftar gott, men dessa 2 har en neutral doft, lätt att gnugga in och med balsamet blev pälsen extra mjuk och glansig. Så stor tumme upp, både för neutral doft och att pälsen blev så fin.