Sammanfattning av mitt blogg år 2017.
Det dyker upp en massa sammanfattningar av blogg året 2017 i bloggosfären och jag vill egentligen bara be blogg året 2017 att dra åt helvete, men det kan man tydligen inte göra men jag gör det ändå och har samtidigt knåpat ihop en sammanfattning av mitt blogg år , på mitt vis.
Det är årets sista dag och jag sitter här hemma och tittar tillbaka på mitt blogg år och inser att detta året har verkligen inte varit mitt år gällande bloggen och jag vill egentligen, från hjärta bara be det dra åt helvete. Året började bra men sen hände det något, i kapp med livet och dess drastiska ändringar. Det har varit tungt, jag har tappat mig själv i influencer världen, en del hatkommentarer , bristande intresse, ett stirrande på statistik som var som en berg och dalbana och jag kände att jag inte levererade varken texter eller foton som jag önskar och kvalitetsmässigt var det inte mitt år. Jag har saknat eventen och all umgänge med andra bloggare och tackat nej till event och eventen och roligheterna har minskat här nere i Skåne regionen. Ni anar inte hur många gånger jag tittat på bloggen, inte haft någon skrivlust och tänkt, jag lägger ner, jag orkar inte mer, negativitet och hat och att kommunikationen i kommentarsfältet minskat i takt med att det kommenteras mer gör att man ibland bara känner. Jag.skiter.i.blogg.helvetet.
Men så kommer dagarna då jag sitter där med mitt mentalt störda leende , läser fantastiska mail och kommentarer på bloggens facebooksida. Ännu ett blogg år finns ner printat, både för mig själv, familjen, alla fantastiska bloggläsare och alla människor som lever ett liv med skam, tårar och att varje dag vakna upp som jag gjorde en gång i tiden och funderade på vad jag skulle komma på för nytt för att inte avslöja min sexualitet. För jag vet att min blogg är uppskattad av både föräldrar och unga hbtq människor som inte våga komma ut, fibro experterna väntar på att få äran att slå till och så mammamaffian som väntar på inlägg från bögen som inte vet och kan ett skit om barn .. enligt dom. Att få läsa om mitt liv, hur jag lever som öppet homosexuell har stärkt andra medmänniskor. Samt orden från sambon att jag inte har bloggat, att han vill ha något att läsa och faktiskt läsa om vad jag gör när han är till sjöss. Alla era mail, allt slit och att jag kanske ännu en gång hjälpt en eller 2 människor att våga vara sig själv, att ni älskar sättet jag skriver på och att jag har potential, gör allt slit med bloggen det värt att fortsätta.
2018 är en dag bort och om du får önska , vad vill du läsa mer om 2018?
Jag kommer ta efter lite av min vän Fnulan´s mål för bloggen 2018.
Mina mål med bloggen 2018 är:
Att vara mig själv fullt ut.
Att skriva om saker som jag själv vill skriva om och inte vad andra vill läsa.
Att beröra mer och att skriva mer hbtq relaterade inlägg.
Att höja standarden på fotona ännu mer.
Att inte publicera inlägg bara för att hålla statistik uppe, kvalitet före kvantitet.
Jag hoppas att jag och min älskade och saknade Meekatt , kan ro i land och köra i gång vårat projekt.
Och med det sagt så ska jag rasta kamphunden och fixa med henne innan jag drar på mig ytterkläderna, drar en suck över att jag ännu ett år inte får fira nyår med den man jag älskar mer än allt annat, en kväll på jobbet ska spenderas och därefter åker jag nog hem till ett par vänner för en lugn nyårs kväll då jag jobbar nyårsdag 06:45. Och med det är 2017 sista inlägg i bloggen skrivet och jag lägger gärna detta skitåret bakom mig och ser fram emot ett helt fantastiskt 2018, utan större krav på vare sig bloggen eller livet. För gud vet vad som väntar nästa dag.
Men ett stort tack till alla er läsare som varje dag tittar in här, skickar mail och till er få som kommenterar ( det får ni gärna ha som nyårslöfte, att kommentera mer här i bloggen ) och där med önskar jag er alla ett gott slut och ett gått nytt 2018.
Mina bestnine2017 på instagram. Det är en blandad kompott som fått mest likes där och ni får mer än gärna följa mig även på instagram – @Tommytott.