Min första dag på Centraloperation.
Jag kan säga att i går kväll var nojig över att jag missat packa ner något i väskan och i dag på morgonen var det en enorm pirrighet, lite nervositet och en stor förväntan som fanns i min kropp. Jag var inte riktigt nöjd över beslutet att jag numera ska pendla till jobbet med kollektivtrafiken och jag var osäker på hur lång tid allt skulle ta men jag måste säga att det var riktigt smidigt med cykel till Triangeln, tåg till Lund och sen promenad till sjukhuset.
Vilket välkomnande , supertrevliga kollegor och vilken dag. Det har varit så mycket intryck, så mycket att lära och se och huvudet är helt mos och mina fötter, lord have mercy. Att gå från sneakers till att ha vårdskor på sig gör ju att fötterna bara vrålar. Men hej, det är det värt snart är vårdskorna och jag bästa vänner och jag kommer dansa fram i korridorerna och på min tilldelade operationssal.
När jag kom hem så låg sjömannen och kamphunden i soffan. Ännu mer lycka och det var så skönt att komma hem och berätta om min första dag på nya jobbet, prata om hur han har haft det på jobb och att få äta sjömannens magiska mat och ha någon att prata med under middagen. Helt jävla underbart.
Men nu tänker jag stänga ner datorn, lägga upp fötterna och mig i soffan och bara slappna av. I morgon åker jag med tåget 05:46 för att komma i tid till jobbet för dag 2. Dessutom får jag dos 3 av covidvaccinationen i morgon eftermiddag!