Gräsänkling.
Vid 13 tiden körde jag och lämnade sjömannen vid Hyllie och när han tar upp Chanel här hemma och säger att hon ska vara snäll och att pappan kommer hem snart, att han snart är hemma så brinner tårarna innanför ögonen och jag gör allt för att hålla tårarna tillbaka, jag förstår inte varför,men jag får en känsla av att han tycker det är jobbigt att jag är så ledsen varje gång han åker på jobb. Jag vet, efter 13 år tillsammans så borde jag ha lärt mig, men jag lär mig aldrig. Aldrig. Så nu är det jag och kamphunden i 14 dagar.
När jag lämnat sjömannen kör jag och försöker få till lite snygga foton till mina sociala medier, men att ställa upp kameran på stativ och springa fram och tillbaka är inte samma sak som att få hjälp. Jag blir inte lika nöjd och det är lättare att be någon göra som jag säger och förklara hur jag tänker och hur jag vill ha fotot. Men helt taskigt blev det ju inte med tanke på att kameran står på stativ och solen kommer och går.
Photoshoot.
Hem och redigera och fixa med efterbehandling av fotona ovan och så skrev jag med syrran. Det slutade med en ny photoshoot och denna gången blev jag så nöjd av det jag sett i kameran, så ikväll kommer jag redigera dom och förhoppningsvis kommer något foto upp både här och på Instagram under morgondagen. Så efterbehandling av dagens foton , youtube och Idol kommer jag spendera kvällen med.
