Jag misshandlar mig mentalt för att inte skriva det jag egentligen känner och tycker. För det vore högst opassande.
Morgonpromenaden började med glada, svans viftande små kamphundar. I koppel.
Vi möter ett par hundar och mina kamphundar håller sig tysta, de tittar lite men fortsätter sin promenad med en bestämd husse. Beröm för att dom faktiskt inte bryr sig och skäller och vi rundar huset och där står en kvinna som jag hälsar på, vi har träffats på alla dessa promenader med hundarna och hennes hund har fått hälsat, först kopplade sen har hon släppt sin hund. Det har gått riktigt bra. Men i dag kallar hon på sin hund och låter henne springa rakt ut och i dag inte för att hälsa. Utan hon ger sig först på Chanel och dom börjar bråka. Sen ger hon sig på Gizmo och slutligen hoppar hon på Prada som direkt lägger sig ner och skriker.. Ägaren, kvinnan i fråga kommer springandes och lyfter upp sin lilla hund och gullar med hunden och ifrågasätter mig varför mina kopplade hundar springer på hennes hund?!
Jag satte mig på huk under tiden hundarna försvarade sig, gjorde allt för att hålla bort Chanel och Gizmo och försöka få livrädda Prada mellan mina ben och få bort den andra hunden. Jag visar även mina hundar att jag inte accepterar detta och kvinnan i fråga säger helt plötsligt: ”Det är för att dina hundar är kopplade och hon har aldrig gjort så här .. min lilla flicka. Ja och så är ju alla Chihuahuas sådär ettriga”.
Seriöst?!
Jag är fruktansvärt trött på hundägare som försvarar sina hundar ut i fingerspetsarna, deras hundar är helt perfekta och att Chihuahuas är ettriga små as. Jag är fullt medveten om att mina hundar beter sig riktigt dumt och skäller oerhört mycket när det kommer andra hundar. Men det finns också en grund till deras skällande, osäkerheten och rädslan. Chanel blev påhoppad som valp och har sedan dess varit extremt rädd och skällt på andra hundar.Gizmo fick vi när han var 5 månader och troligen aldrig varit utomhus och skäller därför på andra hundar.Prada bryr sig inte märkbart, det är lätträknade gånger hon skäller men hon skriker ofta så fort någon annan hund kommer nära, hon vill helst vara utan dessa hälsningar.
Jag som hundägare hatar detta ständigt skällande på mina hundar och är oerhört noga med att informera andra hundägare om mina hundars dåliga sidor, men att jag gärna låter dom hälsa för att möta rädslan. Att förhoppningsvis inse att alla hundar är inte farliga. Jag berömmer när dom gör något bra och säger i från när det är något som jag inte accepterar. Därav att koppel är ett måste och bör så vara hos andra!
Mina hundar är världens snällaste och goaste hundar med sina egenheter som husse jobbar frenetiskt med, dom hittar på massa skit, skäller och bär sig åt och de skiter så lite men det luktar som en stor, men lika mycket som dom kan bete sig illa, hitta på skit så är de världens finaste hundar som faktiskt kan vara duktiga. Det är en maffia dessa ”Jag är den perfekta hundäharen, mina hundar är så perfekta, dom gör aldrig något och deras hundskit doftar vaniljessens”.
7 Comments
Att det finns hundägare som inte tar ansvar för sina hundar, blir så arg på sånt!
Alla hundar är inte perfekt heller. Har världens problem med min hund när det kommer till hundmöten men då håller jag honom kort så att han inte kommer fram till den andra hunden. Sen är det väl lag på att du måste ha hunden kopplad va?
Här i Malmö är det koppeltvång på hundar!
Era bebisar som är så goa och snälla! Pms kärring!!
Japp de små kamphundarna är de snällaste huor jag någonsin mött <3 De är riktiga softisar med myshjärtan!! precis som deras hussar <3
FY SKÄMS på kärringen och hennes golvmopp!!
Nästa gång kommer jag ner med en serbisk rottis och visar var skåpet ska stå! Då blir det slut på lösa små ettriga elvispar som ger sig på dina huor 😀
Puss
PUSS
Håller med dig fullständigt, lösspringande hundar med oförstående ägare är ett elände, särskilt när man själv försöker fostra sin(a) egen/egna. Och för en redan rädd hund blir det ju inte bättre när en stor hund kommer och hoppar på. Ibland blir det lite bakslag, men man får ta nya tag…
Det är galet, men jag ger inte upp, nya tag och det dagliga arbetet med de små vildingarna fortsätter oavsett!