Browsing Tag

livet

Livsstil

Ambivalent, ett helt jävla år av sorg och gräsänkling igen

När kroppen bara vill slitas i tusen bitar.

Årets sämsta bloggare går till … Totten. Grattis .. igen.  Jag förstår inte hur i helvete jag kan vara så jävla kass på att uppdatera. Det går i vågor, jag har uppehåll för jag känner att jag inte har något att skriva om, att det inte är intressant att läsa bloggar längre och responsen är inte som förr. Och ja jag är lite ambivalent till huruvida jag ska fortsätta som bloggare och influencer? Jag har gjort detta i sååå många år, jag har älskat det, jag har hatat det och en del av mig är så redo att lämna bloggen och skrivandet bakom mig, men en del av mig känner bara att jag är inte redo, jag gillar ju det här. Men när man känner att livet just är livet, att man inte har något att dela med sig av samtidigt som man har det, så blir det lätt att man hellre bara låter det vara. Och när responsen inte är som förr , så känns det mer som att det kanske rätt tid även om jag är så jävla ambivalent?!

Men samtidigt så är våren och sommaren runt hörnet, ja kanske inte sommaren men våren är och då vaknar ofta mitt skrivande, stuglivet börjar och jag blommar igen och fotograferar mer. Kanske borde jag släppa kraven på mig själv och bara skriva för min egen skull, men jag ser ju på statistiken att det är ju en hel del som fortfarande hänger här inne, även om ni är oerhört anonyma, tysta och inte har så mycket tankar om vad ni vill att jag skriver om, så gör ju det att jag blir ju ännu mer ambivalent haha. Heja mig och skit på er? haha!

Ett helt jävla år av sorg.

Denna veckan har varit fruktansvärd och jag har sedan i tisdags gått med en konstant klump i magen, tårarna har bränt bakom ögonlocken. För den 14:e Februari förra året fick vi samtalet som vände upp och ned på hela min värld, då jag och lillsyrran körde från Malmö/Svedala efter att jag varit vaken sedan 04 och spenderat hela dagen på jobbet på operation, så fick vi köra mot Akkis, akademiska sjukhuset i Uppsala för att mamma legat inne i dryga en vecka och hon nu bara hade allt från timmar till dagar kvar.  Minnena, dofterna och känslan kom som en käftsmäll och jag har velat gråta mer eller mindre hela tiden. Och i fredags den 17:e Februari var det årsdagen, dagen mamma valde att ta sitt sista andetag, på mormors födelsedag. Och det var i fredags. Jag var som tur var ledig och jag gjorde allt för att dra ut på tiden att åka till kyrkogården, men jag gjorde det. En vacker bukett köptes och jag kramade ljuset där på kyrkogården när vi klev ur bilen.  Det ilade i hela mig, tårarna brände och väl framme vid minneslunden så kom tårarna, jag tände ljus, la buketten och bara stod där och gick därifrån. Det gjorde så ont och jag torkade tårarna .. för att jag är trött på gråta, för det känns som jag mer eller mindre grät mig igenom 2022 och sjömannen har sett nog av dessa tårar .. konstant. Även om han har gått igenom samma helvete själv, så känner jag bara att jag är trött på gråta.  Livet går vidare, saknaden, sorgen och smärtan är den samma som för ett år sedan. Mamma fattas mig så fruktansvärt mycket!

Det är söndag kväll, jag är gräsänkling igen i ett par dagar. Jobbhelgen är över och sjömannen är numera i Danmark , han har mer eller mindre nyss landat. Han ska på kurs ett par dagar så jag är gräsänkling i ett par dagar och det suger ju getröv, speciellt när han varit borta i 3 veckor och skulle vara hemma 3 veckor, men så kommer kursen.  Jag har plockat fram instruktörs kläderna,  gått igenom materialet lite då jag ska utbilda måndag och onsdag. Något jag saknat och längtat till och nu är jag i gång igen som instruktör och det känns superbra, lite pirrig då det är över ett år sedan jag utbildade senast, men det ska nog gå bra.

Vad annars har hänt i våra liv?
Jo det har hänt en hel del, vi har äntligen fått installerat vår nya luftvärme pump i stugan så vi slipper det förbannade oljeelementet som drar mer ström än allt annat och man på riktigt funderar om det här med only fans kan vara något för en blekfet medelåldersman?!  Till och med har jag försökt hitta mannen på instagram som var sugen på få foton på mina fötter och betala massiv summa. Det har gått långt om en med världens fotfobi är villig att fotografera sina egna fötter haha. Nej men skämt å sido, så skönt att ha luftvärme pumpen installerad och klar.

Vi har gjort oss av med både den blå faran och Mr Grey. Något vi under tiden jag sa upp mig från centraloperation i Lund sa, att om jag börjar jobba i Malmö igen så säljer vi en av bilarna och bara har en då alltid en bil mest stod i garaget oavsett om vi var i stugan eller ej,  men det slutade med att båda bilarna såldes och vi köpte en ny gemensam bil, en mini-suv och cab. Älskar bilen.

Så ett lite livstecken från mig.
Jag lever och mår faktiskt riktigt bra , ja förutom att det varit en tuff vecka med mammas årsdag och tunghetskänslan hänger i, så mår jag riktigt bra. Jag har lite svårt att komma ner i ro ikväll så som de andra kvällarna, men jag lever , mår ändå bra och är så nöjd med att vara tillbaka och göra det jag känner att jag kan, vill och bör göra.

Hur mår ni?
Önskemål om vad ni vill läsa?
Lämna gärna en kommentar på detta inlägg, vill ni vara anonyma så uppge inte namnet bara.

 

 

 

19 februari, 2023 by
Hem och Inredning

God fortsättning, covid positiva och ett helt ny matplats

Nytt i matplatsen i köket.

Det blev ännu en paus här i bloggen och i sociala medier överlag. På självaste nyårsafton testar vi positivt på covid både jag och sjömannen. Vi kände oss lite hängiga i kroppen så det var lika bra att springa till apoteket för att köpa test, för att vara på den säkra sidan. Och fort gick det att få positivt resultat på testerna. Där satt vi mitt emot varandra i köket, tittade varandra djupt i ögonen medans vi topsade oss själva.2022 mest erotiska tillfälle haha ?! Nyår blev inte alls som planerat och hostan och febern kom och man var ju inte direkt i feststämning. Det blev en superlugn nyår, med lite bubbel för det ingår på nyår, god mat och bingolotto.

Vi har har mått riktigt kasst, eller i alla fall jag. Sjömannen har hostat som en dåre och varit så sjukt förkyld. Jag har haft sånt tryck över bröstkorgen, hostat, nyst, haft sån sinnessjuk frossa och även illamående och yrsel. Men nu börjar vi komma på benen igen, vi är extremt trötta så fort man gjort något och hostan hänger kvar, men vi är ute ur isoleringen och behöver inte stirra på väggarna längre. För det gjorde ju att man höll på mörda varandra.

I dag har vi haft lite extra energi och därmed slutfört piffandes av vår matdel i köket. Innan jul köpte vi ju nytt runt bord på marketplace, sen köpte vi fyra nya stolar på jysk på mellandagsrean. Sen blev vi sjuka och det har stått still. Vi har nu fått upp nya gardiner, en hylla och väggljusstakarna , taklampan och lite inredningsdetaljer, bland annat från Kaj Bojesen. ÄLSKAR!  Vi är så jävla nöjda.  Men även helt slut.

Vi har haft en lugn eftermiddag och kväll.  En kväll i soffan med massor med tända ljus och tv mys. Det blir en helg i soffan och återhämta sig ordentligt. För denna jävla trötthet är inte något jag uppskattar alls.  Jag som sällan sover mitt på dagen sover mer än gärna någon timma mitt på dagen.

Hur var er nyår?
God fortsättning på det nya året.

6 januari, 2023 by
Livsstil

En rejäl paus, helvetes månad och nya jävla prövningar

Återuppståndelsen är här.

Herrejävlar vilken paus. Hur gör man det här ? 

Det känns som jag är oskuld och ska göra något jag inte gjort tidigare, men så är det ju inte. Denna stjärtisen är varken oskuld eller aldrig gjort detta tidigare, men det blev självklart en längre paus än vad jag trodde och planerade och för ungefär en månad sen sa min syster , ska du inte blogga snart igen? Jag saknar dina inlägg och jag behöver dom för att läsa till morgonkaffet och jag kände bara, nej jag är så färdig med detta, jag känner att jag har inget att dela med mig av och ingen har någon glädje av detta, men i går när vi var hos ett par vänner så säger sjömannen att nu är det flera som skrivit till honom och efterlyser mina inlägg och att folk saknar dom.

Så hej, här är jag igen och det känns ju lite skrämmande men ändå så jävla skönt att låta fingrarna smeka över tangenterna och att få dela med mig av budskap, ord och livet, för en sak är säkert, livet har verkligen testat oss både högt och lågt.

Så vad har hänt sedan 18 oktober då jag skrev senast?
Oj, hur och var ska jag börja ?
Det har hänt så mycket.

Jag och sjömannen håller fortfarande i hop ( tack och lov ). Jag har gått upp shit load i vikt, jag har slutat på operation och börjat nytt jobb och efter 14 dagar sa jag upp mig där, ops? Som det kan bli och nu funderar nog en del på hur fan jag kan säga upp mig efter 14 dagar och vart jag ska jobba? Jo jag går tillbaka till bup akut och deras nya akutavdelning.  Om jag fått höra mycket om detta att jag sagt upp mig? Ja det har jag och jag bryr mig helt ärligt inte, för det är mitt liv och jag ska trivas och känna att jag trivs och gör rätt, och det är med ungdomarna jag ska jobba. Så det känns så rätt, men härligt att folk snackar och har åsikter om mina val i livet när dom själv går kvar i sitt hamsterjul och är bittra , men leker präktiga och har åsikter. Varsågod, det var så lite!  Jag har haft influensan från helvete och vi har prövats så fruktansvärt mycket i livet detta året så jag bara vill kräkas , vilket jag förvisso gjorde för hela detta året under ett dygn.  Så ja det har ju hänt en jävla massa i livet.

December – en helvets jävla månad.

Det är december och jag har mer eller mindre gått med en stor klump i magen varje dag denna månad och ju närmare julafton vi kommer så känns det som att klumpen bara växer och växer.  I år är julen inte som den brukar, inte för den brukar vara densamma , men i år är det något extra speciellt.  Förra julen fanns både min älskade mamma och min älskade svärmor i livet och vi både ringde min mamma och önskade god jul och körde och lämnade en tallrik med julmat till svärmor och våran älskade Lena, men i år finns varken mamma eller svärmor med oss och det känns helt ärligt , fruktansvärt jävla vidrigt.  Det ska ju inte vara så här, dom båda lämnade oss alldeles i för ung ålder, men nu får vi helt enkelt bara göra det så bra vi kan.  Jag jobbar kvällspass 23, 24 och 25, sjömannen är hemma med kamphundarna.

2022, ett år som prövat oss på så många olika vis, i både glädje och så jävla mycket sorg. Ett år som vi aldrig någonsin kommer glömma även om vi så skulle vilja det.  Nu går vi mot julen och sen mot det första riktigt motiga datumet där allt började  , den 29:e December 2021, då startade allt. Och vet ni vad, förra året avslutade vi året med sorg och massa skit och varför bryta ett vinnande koncept, 2022 och livet väljer att fortsätta testa mig och sjömannen och vi avslutar 2022 med skit , då våran värme pump i stugan har lagt av …

Vi uppmärksammade detta här om dagen då vi kollade appen och det var svinkallt i stugan, vi åkte ut och den gav i från sig ett felmeddelande. Dagen efter kom en servicetekniker ut och konstaterar att det är något jävla magnetfittsgrejsimojs som är viktig och att det troligen skulle kosta mer att laga än att köpa en ny. Så vi fick helt enkelt bara åka och köpa ett element och sätta in i stugan för att ha någon form av värme i stugan. En värmepump är ju inte något som kostar lite pengar heller och inte något vem som helst kan installera och precis vad vi behövde efter detta jävla skitåret.

Elpriserna är skyhöga och ett element drar ju verkligen lite pengar, året har testat oss och vi har fått ta från besparingar och nu kommer det med att värmepumpen lägger av.  Perfekt, perfekt, precis det man önskar.  Synd jag gått upp så mycket i vikt , annars hade jag dragit på mig mina jock straps, en piffig väska och gått på industri gatan och sälja min röv och kropp. Men  nu får jag väl kanske dra på mig en svart sopsäck med hål för röven och mina jock straps, så kanske jag får in ett par lovor haha.

Men trotts all skit så känner jag ändå glädje i all misär. Jag och sjömannen har det fantastiskt efter allt skit och allt kommer lösa sig, förr eller senare, men känner du att du har för mycket pengar på kontot eller kanske en grym jävla värmepump övers , hola at your local gayboys i Malmö.

17 december, 2022 by
Livsstil

Gräsänkling, röven full och minimalt med sömn

Gräsänkling i 14 dagar.

Så var det påmönstringsdag för sjömannen i dag och det är tid för mig att vara gräsänkling och rodda allt på hemmaplan själv igen. Just nu känns det lite tungt och motigt, men det får helt enkelt bara gå och det kommer gå som en räls, kanske. Eller som en räls, om man ska säga som så att det går som en räls ska man inte jämföra med skånetrafiken, för då är det en bumpy ride alltså och antingen går det skit bra, signalfel eller inte alls haha.

Jag har sovit minimalt i natt, jag kunde inte riktigt komma till ro i går kväll efter jag kom hem sent från jobbet och det blir ju inte bättre när man ser att klockan passerar midnatt och larmet ringer 05:15. Det blev ca 4.5 timmar sömn för mig i natt och det har varit en tung dag. Dessutom så är jag så jävla irriterad på sjukvården, jag hade telefontid med läkare i dag gällande min fibromyalgi och ordnade så jag kunde frikopplas en timma och femton min för att jag inte skulle missa samtalet, för vi vet ju hur läkare är. Men tror ni fanskapet ringde? Nej. ANDAS TOTTEN, ANDAS!!

Utöver utebliven sömn så har jag fan röven full, det är lite väl mycket just nu.  Det här med att byta efternamn är ju en härlig känsla, men det ger ju oxå en så mycket mer jobb än vad man kunde önska, men nu bör allt snart vara i hamn. I dag efter jag fixat med hundarna hämtade jag ut mitt nya körkort där man ser ut som en rymling från ett fängelse, jag väntar på att få hem mitt nya bankkort och på lördag när jag är ledig ska jag vara på polismyndigheten kl 7:40 för att fotograferas och fixa nytt nationellt id. Jag fick i dag besked på att namnet vid porttelefonen är ändrat.  Sen i slutet av nästa vecka behövde jag egentligen vara i Enköping för att tömma mammas lägenhet, men eftersom man jobbar inom vården så skiter det sig ibland, så jag kan inte åka och det suger ju getröv att jag inte kan delta, men det är ju inget att grubbla över, jobbet är ju ett måste och ibland går livet och jobbet bara inte ihop.

Men nu , nu ska jag fortsätta på min Nocco som jag verkligen behöver, det ska fixas med hundarna, matlåda ska fixas, lite jobb i sociala medier ska fixas och sen ska jag ta mig en dusch, rasta kamphundarna och så hoppa ner i loppelådan och försöka få lite mer sömn än tidigare natt, för i morgon ringer klockan 04:15. Magiskt eller hur? haha!

 

4 oktober, 2022 by
Livsstil

Efter 14 långa veckor firar jag med bubbel – vilken jävla lycka och sorg på samma gång!

Äntligen är namnbytet godkänt <3

Jag lever och har hälsan i behåll. Kamphundarna har inte tagit död på mig  .. ännu även om dom har försökt kväva mig med att dom ska ligga nära, slicka på mig och slåss om vem som ska ligga närmast.  Jag tog bilen och körde en runda bara för att jag behövde få distans, stannade utanför syrrans jobb och snackade lite med henne och sen körde jag till systemet och köpte en liten flaska bubbel , i fall jag kände att nu jävlar är hundarna förjävliga så att jag kan spetsa deras vatten med bubbel ( ni förstår att jag är ironisk va?) haha.

Vi har varit på promenader och plötsligt ringer det på mobilen från ett nummer jag inte känner igen och just nu ringer det så extremt mycket försäljare så jag vill bara kräkas så jag svarade inte, utan sökte upp numret och det visade sig att numret gick till en handläggare på skatteverket. Jag ringde direkt upp och kommer till en telefonsvarare. Lägger på irriterat men ringer upp igen och talar in meddelande om att jag missade samtalet så hon får gärna ringa upp mig igen. Det tog 3-5 min sen ringde hon. Hon ville bara kolla av lite gällande min ansökan och dubbelkolla så jag hade kivra, för hon skulle bara vi pratat klart i telefon godkänna min ansökan.  En glädje tår rann ner från min kind.

Bara ett par minuter efter så får jag meddelande om ett besked i Kivra. Jag loggade in och klickade nervöst upp bilagan och där stod det, att mitt namnbyte nu är genomfört och godkänt.  Sån.jävla.lycka!  Strax efter att mamma somnade in den 17:e februari började jag fundera på att ansöka om byta efternamn, för att ta mammas flicknamn , som hon hade som barn för att bära det vidare och för 14 veckor sedan skickade jag in en ansökan. Det har varit 14 jävligt långa veckor, men nu är det äntligen över och Nilsson är nu inte mitt efternamn.  Nu ska det bara fixas nytt körkort, nytt nationellt id, det ska ändras både här och där och jag ska lära in en ny underskrift och jag slår vad om att det kommer nog bli ett och annat fel i början innan det sitter ordentligt, men jag är så jävla glad.

Så mamma, ikväll tar jag mig ett glas rosé bubbel, för att väntan äntligen är över, att jag nu bär ditt flicknamn. Det är både glädje och sorg i dag, för den 17:e varje månad är motig som fan och det känns fruktansvärt konstigt att det redan gått 7 månader sedan jag såg dig senast, pratade med dig, kramade dig och  kunde berätta hur mycket jag älskar dig.  Jag tar en dag i taget, men mamma, du fattas mig så mycket!

Så folket, bubblet hamnade i mig is stället för hundarna 😉

17 september, 2022 by