Nedräkning till semester.
Här står jag med solen i ansiktet bland grönska och blommande stockrosor och njuter av en Nocco och låtsas att jag fullkomligt älskar min lediga torsdag , när jag egentligen bara vill dö en smula. Chanel är nämligen kass och har både kräkt och sprutat ner mattan med bajs. Livet , livet är väl ändå helt fantastiskt va? haha !
Det skrevs ju en del i våras om att denna sommaren skulle bli varmare än sommaren 2018 och jag går fortfarande och väntar på den där riktiga värmen, även om jag fullständigt njuter av sommaren , att det ändå är helt okej temperatur även om det inte är någon sommar 2018 värme och dessutom så har jag börjat min nedräkning , nu är det nedräkning till både det ena och det andra. Nu har jag bara 2 arbetspass kvar ( lördag och söndag ) tills jag har semester. Sen är det bara ett par dagar kvar tills sjömannen kommer hem.
Det ska bli så otroligt skönt med ledighet och dessutom inte ett skit planerat, förutom att det blir ett projekt till här vid stugan och jag längtar så mycket så jag håller på spricka. Vad är projektet kan man undra ? Jo det kommer ni så småningom märka haha, men tills allt är klaffat och klart så håller jag tyst även fast jag bara vill skrika ut det haha. Resterande av huset ska laseras , det vi inte riktigt nått och hunnit med, så det ska göras.
Livet har ju testat oss i vågor sedan december -21 och det har varit full fart i livet, så en semester utan att ha planera annat än fixande i stugan, ta dagarna som dom kommer och göra saker om vi vill eller bara ligga på soffan en hel dag känns som en semester som både jag och sjömannen behöver.
Så det är det som händer i livet just nu. Det rullar lixom på i full fart och livet bjuder både på skratt och gråt. Och nu ska jag avsluta och ta en runda med hundarna innan det kommer lite mer regn, det känns som vädret inte riktigt vet vilken överraskning den ska bjuda på . Ena sekunden strålande sol och nästa sekund kommer det regn. Ungefär som Chanels mående … vilken del av henne bjuder på en överraskning här näst? haha. Stackars tanten, men jag är glad jag är fri från jobbet i dag och kan ha henne under uppsikt, se till så hon får i sig vätska och kunnat ge henne lite medicin för magen.
Har ni haft semester eller räknar ni oxå ner till semestern?
2 Comments
Jag älskar att läsa din blogg! och jag återkommer alltid till den. Ibland så blir man trött på bloggar överlag och slutar att läsa alla, men sen så längtar man tillbaka och speciellt till din blogg. Älskar att du delar med dig av både positivt och negativt, och att du är väldigt personlig, men du blir aldrig FÖR privat, man märker att du behåller det som är mest privat för dig själv, har stark integritet och det gillar jag. Läste det inlägget du skrev om att du inte kan vara dig själv helt och hållet. Samma här.. säger jag med en pust 🙂 Så fort man ”svävar ut” lite från ”så som det SKA vara” då kommer det direkt kritik/påhopp, folk vill ändra, folk vill rätta in i ledet, folk säger hur man ska vara/leva/göra/säga, osv. Jag rättade mig efter det tidigare, men nu så gör jag faktiskt inte det längre, jag är 40+ nu och då skiter man i vad folk tycker, man inser att livet är kort nu och då har man inte längre någon tid eller ork att bry sig om andras åsikter hela tiden. Och vad händer då när man inte längre rättar sig i ledet? Ja, det som händer är att man förlorar lite folk, men jag har upptäckt att det spelar ingen roll, om en människa inte kan acceptera mig som den jag är varför ska jag då bry mig om vad den personen säger om mig, då vill jag ju ändå inte ha den människan i mitt liv. Kramar till dig, och jag tänker ofta på dig och allt tufft som du har gått igenom den sista tiden.
Tusen tusen tack Matilda för din fantastiskt varmande och rörande kommentar.
Jag tror jag har hittat en balans i livet och känner som du, jag förlorade en del men uppenbart var det meningen att dom inte skulle vara kvar i mitt liv, skönt , känner jag!
Jag älskar att skriva och driva bloggen och det är just du som gör att jag fortsätter vara jag, fortsätter skriva och som gör att jag fortsätter. Ibland har jag känt att jag borde lägga ner för den inte är uppskattad men så kommer fantastiska människor som du med kommentarer , som värmer och berör och visar att jag tänker motsatsen!
Livet har verkligen prövat en sedan december 2021 och det fortsätter att testa en så sjukt mycket, men jag håller huvudet högt och ger inte upp.Vi ger inte upp, vi ska ta oss igenom denna prövning med!
Tack igen fantastiska du, och fortsatt vara så fantastisk som bara du är!
KRAM!