Browsing Tag

Älskade mamma

Livsstil

Påskafton, omskolning i tomatfabriken & tårar rinner från min kind

Omskolning i Totten´s tomatfabrik.

Påskafton och jag har varit förbi jobbet och hämtat mina nycklar och mitt kort som jag glömde i går och sen har jag varit Malmö runt för att leta krukor. Jag beställde ju via nätet, men dom är ju för fan inte ens skickade haha. Så jakten på krukor började  .. igen! Jag hittade höga, fyrkantiga krukor som jag tittade noga på och tänkte dessa passar i de odlingsbrätt vi har hemma, men väl hemma inser jag ju att dom är för breda och får inte alls plats i de runda brätten. Det är fan inte klokt, jag lyckas fan allt. Och när jag lägger upp detta på instastory så får jag svar av Steffie att hon har ca 50 krukor från mig som passar .. haha , jag dör. Jag har fan krukor hos alla och har jag hämtat hem dom eller har dom återlämnas ? Tydligen inte haha!

Jag såg även att det var bra pris på planteringsjord, så jag tänkte jag tar 2 20 liters säckar, för det ska ju räcka, tog 2 säckar och betalade och kom hem och såg då att jag bara kollade på skylten. Jag kollade inte påsarna utan fick med mig 2 säckar med såjord. Haha, hur fan kan jag göra 2 stora fel och inte dubbelkolla ? Skjut mig. Men det blev bra. Tomatplantorna är omplanterade i såjord och krukorna blev superbra på höjden till plantorna för jag kunde plantera ner dom rejält, vilket jag ville.

När tårarna börjar rinna på min kind.

Påskafton har varit bra .. fram tills nu ikväll när jag planterar om. Jag fick upp någon grej på Spotify där jag kunde lyssna på låtar som var spelade de senaste 2 åren. Jag körde i gång den, hällde upp ett glas vin, tände ljus och började plantera om.  Och mitt i all omplantering ljuder Lalla Hansson – Anna och Mej från högtalaren och tårarna börjar rinna.  Mammas favorit låt och jag har redan innan påsk haft en klump i magen, för högtider är sedan mamma gick bort för 2 år sedan ännu svårare än vad jag redan innan tyckte.

Jag lät tårarna rinna, sjöng med och inser att sorgen och saknaden efter min älskade mamma är lika stor och vidrig som för 2 år sedan när hon somnade in. Tankarna, känslorna och doften från den vidriga mag & tarmavdelningen där hon somnade in smög sig på.

Jag kunde börja le, skratta , gråta och sjunga med i denna låt samtidigt. Molly kom och slickade mig på kinden, jag kramade om henne och sa, det är okej hjärtat. Det slog mig ännu mer, som varje år sedan mamma gick bort och jag håller på med förodling och plantering att det är ännu ett år som jag inte kan ringa mamma eller hon mig och vi kan prata odling, vad hon har odlat, hur det går och ännu ett år som mamma inte kan ringa och skälla på mig, säga att jag är dum i huvudet åt det köp jag gjort. Och ännu ett år jag inte kan skicka foton , som tidigare år på hur det går i stugan och visa upp för mamma hur mycket tid och energi jag lägger ner på att det ska vara en blomsterprakt. Mamma älskade att få se bilder och höra hur det går.  I år hade du verkligen sagt att jag är dum i huvudet med tanke på summorna jag lagt ner på Dahlior, men du hade varit stolt över den blomster prakt jag och sjömannen kommer ha.

Mamma, du fattas mig och jag hoppas du har det fint vart du än är.

Glad påsk älskade, älskade mamma.

30 mars, 2024 by
Livsstil

Mamma, varför i helvete lämnade du oss så tidigt.

Jag har lovat mig själv och min psykolog att våga vara mig och våga hitta tillbaka till mitt sanna jag i skrivandet. Here we go…

Jag har haft sån fruktansvärd huvudvärk och klump i magen hela eftermiddagen så jag har mest legat och vilat, men tillslut tänker jag bara, vafan Totten, du måste ta tag i allt du skjutit upp pga extra pass på jobbet och mycket jobb, tvätten sköter sig inte av sig själv , återvinningen kommer inte ut, växterna planteras inte om av sig själv och så körde jag i gång. Jag körde i gång en anthem lights på spotify och när jag står och viker tvätten så stelnar jag till, tårarna bara rinner och jag hör musiken .. Det var som att allt bara stannade och jag kunde inte stoppa det.

Jag lyssnar ofta på anthem lights, en fantastik grupp som sjunger covers men när dom sjunger låten you raise me up , låten vi spelade på begravnigen för dig mamma, så stannar allt, tårarna bara rinner. Jag hörde den i veckan när jag stod en lördag kväll på Malmö C och väntade på bussen hem efter tåget från jobbet. Tårarna bara rann, jag kan inte hindra det och hela jag gör ont. Det gör så jävla ont i hela mig. Det känns som att hjärtat ska stanna och jag vill bara skrika rakt ut.  Jag är inte redo att lyssna på denna fantastiska låt ännu , men ikväll kunde jag inte stänga av.

Senaste den spelades mot min vilja var på min älskade lilla syster 30 års fest och Kakan sjöng den, jag vill inte men Lizette sa att jag behövde höra. Jag hörde början på den , sen var det blankt , tårarna bara rann.  Ikväll kom den , i vanliga fall har jag kollat om den är med men ikväll kollade jag inte.  Tårarna bara rann och rinner och det värsta är när jag står och viker tvätten, så försvinner doften av nytvättat och den fruktansvärda stanken från mag och tarm avdelningen på Akkis infinner sig. Tårarna rinner ännu mer.

Mamma, varför i helvete blev det så här ?
6 månader sedan du lämnade och jag kan inte och vill inte förstå varför det blev så  här. Varför i helvete lämnade du oss så tidigt ?

Jag vill ringa dig varje dag, varje jävla dag vill jag ringa dig och berätta om livet, om mig och sjömannen och om att jag höll orden jag lovade där dagen innan du somnade in, jag lovade att följa hjärtat och göra det som känns rätt för mig. Mamma , jag har ännu en gång valt att följa hjärtat och det som känns rätt för mig , men vart fan är du ? Vart fan är du när jag behöver ringa och berätta det?

Älskade älskade lilla mamma,  fy fan vad du fattas mig.

22 augusti, 2022 by
Livsstil

Mycket känslor, kvalitetstid med lillsyrran och Clinic n.vy

Så mycket känslor, både sorg och glädje.

Vilken dag, vilken dag.  Jag hatar verkligen att åka buss och ja jag vet att hata är ett otroligt starkt ord, men jag kan inte riktigt beskriva mina känslor för att åka buss mer än att hata passar perfekt. Men när man har ett månadskort som gäller även bussåkning från Malmö-Lund utöver tåget,  så känner jag att när jag behöver åka in till centrala Malmö så kan jag lika gärna utnyttja det istället för att betala hutlösa summor på parkering.  Varför i helvete är det så svårt för mänskligheten att bete sig ?

Jag mötte upp syrran på södervärn och vi promenerade till  Gustav adolfs torg och så in på mötet hos Juristen för att göra en bouppteckningsförrättning. Det var många känslor och tankar som kommer upp och tårarna brann innanför ögonlocken, men det var ju bara att göra. Jag är otroligt tacksam att jag och min älskade lillasyster kunde göra detta tillsammans och att delar av de andra älskade syskonen kunde delta via telefon. Men nu är det gjort och nu väntar vi bara på att juristen ska gå igenom allt, göra bouppteckningen och sen skicka ut det slutgiltiga resultatet och sen fakturan. Skjut mig?!

Men jag är så fruktansvärt glad att jag och min lillasyster har den relation vi har. Efter mötet med juristen blev det att gå upp till Triangeln för en lunch tillsammans.  Jag bjöd henne på lunch på Roségarden, vi snackade skit, skrattade och åt så vi höll på spy av all mat. Jag tryckte i mig laktos som om det inte fanns någon morgondag och sen när vi beslutade oss för att passa på att fortsätta umgås när det bara var vi 2, så självklart ska all laktos som jag tryckt i mig ( mjukglass och vanlig mjölk till kaffet ) komma ut och japp, det är ju en pärs bara det när man tryckt i sig laktos som laktosintolerant men sen det här med offentliga toaletter haha.  Offentliga toaletter och att åka buss är samma känsla haha. Men vi strosade runt på triangeln, jag dansade bredvid en kvinna inne på en butik som jag trodde var syrran, kvinnan ville mörda mig, syrran asgarvade och sen spontan shoppade jag lite vårkläder till Thea och Charlie som syrran fick ta med sig hem till dom.  Älskar denna kvalitetstid med bara syrran och jag, vi har den inte lika ofta som förr nu när hon bor i Svedala och jag här i Malmö, men  varje gång är lika magisk.  The worlds best sister! <3

Clinic n.vy – det är som att komma hem.

När vi gick i från juristen pekade jag på vart jag gör mina behandlingar och så pratar vi om det och vips så blir det en spontan bokning som jag borde ha gjort för ett tag sen, men kollade om Petra hade tid och det fanns tid. Jag kunde inte lösa bokningen via nätet, så jag ringde och självklart var det Petra som svarade så hon löste bokningen till mig. Det var tid att fylla på med både fillers och botox. Att komma till Clinic N.vy är som att komma hem. Välkomnandet är fantastiskt, mycket skratt. Alla är helt fantastiska och jag har ännu bara varit hos Petra varje gång för mina behandlingar då det är denna fantastiska kvinna som utför injektionsbehandlingarna och hon är helt outstanding!  Lyhörd, noga och man blir så ompysslad!  Tjejerna på clinic nvy är helt underbara! Rekommenderar verkligen alla att besöka dom!  Och nej , det är inget samarbete utan jag är en betalande kund och betalar mer än gärna för mina behandlingar där. Ser redan fram emot återbesöket som jag  bokat in i Maj.

Ikväll har jag gråtit som fan, för att saker och ting bara inte går som vi vill och för att dagens möte med juristen rev upp så mycket känslor och av glädje av att jag äntligen får hem sjömannen igen! Fy fan vad jag längtar efter honom! Vi har haft ett par kämpiga månader och just nu verkar det som att motgångarna fortsätter, så i morgon tar jag nog tåget över till Köpenhamn och möter upp honom. Varför ? För att jag kan och för att jag vill!

5 april, 2022 by
Livsstil

En dag i taget, Totten!

En dag i taget , Totten.

En dag i taget, en dag i taget Totten. Det är tufft mina vänner, det är fruktansvärt jävla tufft.  Tårarna tar aldrig slut, dom brinner bakom ögonlocken hela tiden och tomhetskänslan i mig är konstant. Jag har ingen hunger, men jag äter för att jag måste, inte för att jag är sugen på något, utanför att jag måste.

Det har varit en tuff dag, samtal med vårdcentralen, chefen, vårdcentralen, akademiska sjukhuset, pensionsmyndigheten, sjömannen och mitt konstanta samtal med mig själv i huvudet. Jag hatar att vara hemma, men jag måste vara hemma, för att kroppen orkar inte, jag orkar inte.

Sjömannen fick dessutom besked om att han ska börja jobba igen denna veckan. Jag bröt ihop. Hur fan ska detta gå? Det är fan klart att det kommer gå, men i dag känns det orimligt, även fast jag innerst inne vet att han måste, han kan inte vara hemma längre.

Jag har så mycket tankar och känslor inom mig. Och det är okej, det är okej att känna både hat och kärlek, ledsamhet och tomhet. Det är okej.   Jag har så mycket jag vill dela med mig. En dag kommer det, men först måste jag få läka .. men hur .. och när .. men det kommer säger dom som vet.

 

Mamma … du fattas mig.

 

21 februari, 2022 by