Browsing Tag

fibro

Livsstil

Ett skov från helvetet , människans bästa vän och variegerade växter på tradera

Fibromyalgi skov från helvetet.

I söndags fick jag ta mig hem från stugan tidigt som fan. Jag har nu i ett par veckor känt att det är något som är på gång i kroppen men inget har hänt. Jag brukar ha ett skov på våren och ett på hösten, ofta i kombination med väderomslag och när årstiderna skiftar om, det brukar komma tidigare, varje år och förra året var det ändå lindrigt och i höstas inget alls .. lite mer ont men inget riktigt skov.. så jag har varit så jävla glad att jag äntligen har  hittat en balans som fungerar för mig och min fibromyalgi, men i lördags natt sket jag i det blå skåpet .. ja hundarna med ska jag säga er.  Chanel kräktes som fan, molly var kass i magen och jag fick inte sova för att hundarna skulle ut hela tiden ( som tur var vi i stugan så det var bara att öppna dörrarna ) och jag grät som ett litet barn för jag hade så ont i magen och muskler och leder kändes som någon skulle slita ur kroppen på mig.  Tänker er att själv sitta på toa med dålig mage, en hund hulkar och ska kräka och den andra springer rundor och letar ställe att skita på ..  Skjut mig!

Jag tog mig hem , tog en lång varm dusch och värktabletter och hade hoppats på eftermiddagen att jag genom att ta korta promenader med hundarna, använda min tens apparat och vila skulle kunna lindra, men fibromyalgi monster “Ernst-Hugo 90+” har greppet om min kropp. Jag grät, grät och jag grät mer. Jag fick sjukanmäla mig och i måndags fick jag tag i läkaren och han sa, vi pratade om dig på ronden i dag Tommy, du kom inte i höstas med skov och nu trodde vi du hade klarat dig från vårskovet med eftersom det värsta väderomslagen är över, men  när du själv ringer och gråter så vet vi att nu är det kört. Det blir värktabletter 3 gånger om dagen och lägger det sig inte så blir det kortison kur, en kort och intensiv.  Och ordinationen, du börjar inte jobba bara för vi ökar medicineringen ett tag, du stannar hemma, tar korta promenader och vilar. Du vilar Tommy och få personer är så ensvis och starka som du är Tommy.

Människans bästa vänner, kamphundarna! <3

Jag har gjort som läkaren sa. Jag har gråtit, jag har tagit medicinen, jag har tagit korta promenader med hundarna och så har jag gråtit lite mer under tiden jag har vilat. Jag har känt mig så jävla .. svag! Alla som känner mig vet att jag är inte den som är hemma från jobbet, jag hatar det, jag klagar sällan över värken,  jag hatar det mer än allt. Men jag har nu varit hemma från jobbet och jag har varit “soff-liggandes ” sen i söndags och i dag är första dagen jag inte grät för att jag skulle av sängen. Värktabletterna hjälper, men jag mår fortfarande åt helvete i kroppen.   Inte nog med att jag gråtit pga värken så har jag haft så dåligt samvete för att hundarna inte fått det dom behöver och vad jag är van att ge dom, dom har inte lidit men dom har inte fått den aktivering som vi ger dom. Sjömannen sa, dom lider inte av det men jag är som jag är,  skaffar man djur ska dom skötas och dom ska aktiveras.  Dom har varit som iglar på mig, släpper mig inte med blicken  och har varit världens bästa hundar .. inte hela tiden då dom inte riktigt fattar att jag har ont i hela kroppen och vissa gånger när dom klivit på mig känns det som att det är knivar i varende jävla muskel så jag har vrålat rakt ut. Dom har blivit rädd,  jag har gråtit för att jag skrämde dom. Ja jag har helt ärligt varit ett jävla vrak. Jag hatar skoven, jag hatar fibromyalgi och jag hatar att jag ibland måste välja att ska jag göra något så kan du bli lidande med värk från helvette, eller så lever du ett tråkigt liv och inte gör ett skit och har “hanterbar” värk.   Det har till och med varit så jävla illa att jag haft problem att öppna en snusdosa, tänk er då att stå på central operation och ska öppna upp sterila förpackningar? Jag hade fan osterilat allt.

Ikväll har jag äntligen orkat göra annat än att ligga i soffan , men jag tar det lugnt. Jag satt och kollade på alla växter och skakade bara på huvudet, Totten, du kan fan inte spara alla sticklingar du tar heller så nu när du har lite energi så lägger du ut åtminstone 2 på tradera. Du har funderat ett tag på testa detta med tradera, men det är ju som rysk roulett. Antingen får man nästan inga pengar alls eller så får man vad sticklingarna är värda, så jag har lagt ut 2 stycken på tradera. Ni kan hitta mina auktioner här!

Jag hoppas innerligt att det börjar ge med sig och gå åt rätt håll. Men jag har lovat läkaren att vara hemma denna veckan och vi ska pratas vid igen på fredag  morgon för att höra om jag klarar att köra på med dosökning eller om jag måste köra i gång med en intensiv kur med kortison.  Men nu , nu känns det som jag har kört ett träningspass på flera timmar och handlederna börjar hinta om att det räcker nu!

 

Vi hörs ..  och tills dess.  Va rädd om er och lyssna på er kropp.

Och snälla, om inte en person ber om råd så ge för fan inga råd. Efter ca 9 år med fibromyalgi så har jag testat både det ena och det andra. Jag vet på ett ungefär vad som fungerar för mig och om jag inte ber om råd, snälla tala inte om för mig hur jag ska leva mitt liv och vad jag ska testa. Snälla? Det är tillräckligt jobbigt som det är att behöva stanna hemma, fast jag egentligen inte vill,

 

27 april, 2022 by
Ett hälsosammare jag, Fibromyalgi

Jag njuter så länge det varar

DSC_5586

 

Just nu tar jag vara på dagarna, jag ler och jag passar på att träna när värken är lindrigare. Jag har i dag kört mitt 3:e träningspass för dagen och i dag blev det intervaller och det kändes så bra. Så jag körde på lite extra för att få upp flåset och känna mig fram. Det kändes så bra, det värker men den var hanterlig.  I dag blev det ingen träning med händerna inkluderat då handlederna värker som fan och jag har äntligen lärt mig och insett att jag får anpassa och variera träningen för att kunna träna beroende på hur värker är och vart den sitter.

Jag vet att det är många som kommer med stora pekfingret och förstår inte varför jag inte ger mig gällande träningen. Jag mår så bra när jag tränar och konditionen, muskelmassan och styrkan i denna kropp är ett minne blott, det är inte som förut och det kommer inte bli som förr, och jag hatar det, verkligen hatar det! Men kan jag stärka kroppen lite extra för att avlasta mina stackars värkande leder så ser jag det som en vinst.

DSC_5590Vackra västra hamnen i solnedgång.

I dag känner jag mig som en hjälte. En lyckliga jävla hjälte. För ett år sedan var träning inte en del av mitt liv. Det fattades mig, för ett halvår sedan började jag träna igen, men gav upp, min fibromyalgi, monstret
“Ernst-Hugo 90+” hade vunnit och jag kände mig besegrad. I dag ett halvår senare har jag börjat träna igen, mitt 3:e pass på en vecka och jag har äntligen börjat inse att jag inte kan träna som förut, de vikterna kommer jag kanske aldrig upp i igen, men jag kommer ut och tränar och jag anpassar träningen efter hur kroppen mår. Och det är en stor vinst och något som jag är stolt över.

Jag tar det extremt försiktigt. Jag vågar inte annat. Jag vill inte uppleva den smärtan som jag upplevde för ett år sedan, då det var en kamp med tårar av att bara gå ut med kamphundarna. Men nu ser jag framåt, ändrar livstil och ändrar synen och försöker utföra saker utefter vad kroppen och och inte vad jag kunnat göra. Kosten har jag börjat ändra och jag kommer börja äta LCHF-inspierad kost och har gjort det i drygt en vecka. Jag modifierar utefter vad jag vill ha och pastan släpper jag aldrig, utan äter numera bara glutenfri pasta, fantastiskt god, magen mår bättre och humöret är därefter bättre då det inte finns en oro över att behöva springa på toaletten var och varannan timma.

Det känns så bra och jag vill ge ett extra stort tack till min älskade sjöman som alltid finns där för mig, stöttar och tror på mig och hänger med mig på träningar. Till min lillasyster som peppar, tjatar och finns där för mig med träningen. Anki som för att du är Anki och alla andra vänner som funnits för mig.

Sist men inte minst alla ni som följer mig och min resa här. Ni anar inte vad era ord både här i bloggen, på instagram och på facebooksidan gör för mig. Det värmer enormt och ni är fantastiska.

Jag vet oxå att jag är inne i en bra period och lever därefter. I morgon eller snart kan det snabbt vända och bli ett helvete igen.. Men tills dess:

Jag njuter så länge det varar!

DSC_5588

Bara se, jag drog med mig Mr nikon när jag lämnade syrran. Fotograferande har blivit åsidosatt för jag känt att jag inte duger och inte är nöjd med mina foton. Men se. En fröjd för ögat!

23 augusti, 2015 by
Livsstil

Överjävligt glad, glad mage och ingen röd rumpa

Glad tommytottI dag har jag sovit alldeles för lite, hunnit med alldeles för mycket och haft en sån där dag då jag känner mig sådär överjävligt glad. Och lycklig haha. Jag trodde dock att denna dagen skulle bli en dag där jag tittade ont på mammamaffian som kommer ångandes med barnvagnarna och tror sig äga hela jävla gångbanorna och att jag som tidigare dagar haft stor lust att springa ikapp alla motionärer som är sådär över hurtiga, fälla krokben på dom och be dom gå hem, sätta sig i soffan och trycka i sig en flottig jävla pizza.  Jag har nämligen inte druckit kaffe på hela dagen. Jag testar just nu på att minimera och inte dricka kaffe på ett par dagar så nu börjar koffein-abstinensen komma och huvudvärken smyger sig på. Men hej , magen har inte krampat och gumpen är kanske inte lika röd som trafikljusen längre.- Men i stället har bögen haft ett stort leende på läpparna till både maffiamammor och motionärer och tyckt att livet varit perfekt. Mellan alla gäspningar och hundpromenader.

Jag lyckades även med den briljanta idéen att ta på mig att vara handledare och sitta bredvid när någon ska övningsköra?! Så i dag var det 3 timmars handledarutbildning på världens bästa trafikskola – Mårtenssons trafikskola där Magnus höll kursen. Hur tänkte jag här?! När jag dessutom är mitt uppe i mina nätters jobb?! Nu måste jag ju försöka tygla mig och inte säga de fina könsorden åt sniglar som övningskör och folk som står still vid grönt trafikljus och väntar på att hela jävla stolpen ska bli grön, att folk inte kan köra i rondeller. Det kommer bli grymt den dagen jag ska sätta mig i bilen och vara en pedagogisk bilförare.

Hur kommer det sig detta med att minska/utesluta kaffe då?
Totten googlade gällande magen. Fibro och sånt där. IBS? Kan det vara något ?  Har du fibro ska du inte hinka i dig kaffe, drick det helst inte och det är vanligt med problem mage med  fibromyalgi. IBS lider många av. Jag själv diagnoserar mig med eventuell IBS. Jag börjar med laktosmage. En jävligt känslig sådan. Och minimerar mitt älskade kaffe. Kommer aldrig sluta helt, men minimera.

En bra start på veckan. Jag känner mig ovanligt motiverad och glad över beslutet att äntligen försöka ta tag i träningen på allvar, komma i form och stärka min kropp och förhoppningsvis minimera min ständiga värk i kroppen. Dessutom är jag barnsligt glad över att vi planerar Thailands resa, sjömannen har gått all in i detta och dessutom – 2 dagar kvar tills sjömannen kommer hem, vi ska skeda som aldrig förr. Behöver jag säga att jag saknar min sjöman? 

 

 

 

 

5 maj, 2015 by