Browsing Tag

Man med fibromyalgi

Livsstil

Att leva med kronisk sjukdom som inte syns

Att hålla humöret uppe

Hej och godmorgon du tidiga Fredag. Jag har en känsla av att många är lyckligare än någonsin för att det är fredag och för att de har en ledig helg framför sig. Själv så är jag uppe tidigt i vanlig ordning, varför bryta ett vinnande koncept, hundarna är rastade, jag har gjort mig klar för dagen, ljuset är tänt och första latten är klar. Denna fredag är inte som andra och jag som för det mesta är uppe innan kl 7 på morgonen sitter nu redo att hoppa in i bilen och köra och hämta en vän som behöver hjälp med att komma hem efter sin operation, så jag väntar bara på att ronden ska vara och att hon får klartecken på att bli utskriven.  Glad att operationen gått bra och att hon är vid gott humör, som alltid haha.

Att leva med en kronisksjukdom som inte syns.

Jag har ju som sagt känt på mig i kroppen att fibromyalgimonstret börjar vakna och därför försöker jag hålla mig aktiv vilket har fungerat bra på dagarna, men de senaste nätterna har varit fruktansvärda. Det är svårt och kräver mycket av en att hitta en balans att inte överanstränga sig på dagarna, att hitta balansen mellan aktivitet och vila. Och jag tycker jag har lyckats bra på dagarna , men på kvällarna när jag lagt mig och försöker sova och slappnar av , det är då det har varit som värst och i går kväll gjorde det så jävla ont i lederna att tårarna rann, det är fruktansvärt att leva med en kronisk sjukdom som inte syns.  Att leva med en sjukdom som gör magen kaos och en värk som förflyttar sig och hundarna vill ju bara finnas nära, men när det gör ont i varje jävla muskler av att hundarna ligger för nära och på, då gör det ont.  Men jag lyckades att hitta en position som jag tydligen klarade av och lockande någon gång efter 01.

Det är bara att fortsätta kriga och göra det bästa av situationen. Efter så många år med smärtan så är man van, det är helt sjukt. Men man lär sig att leva med skiten och att göra det bästa av situationen. Jag är glad att det inte är ett mega skov där värken maxar sin kapacitet.

Det är som sagt fredag, kaffet smakar bra och jag försöker ändå le trots värken och tröttheten. Det har nog varit bra med ett par dagar med promenader och att bara vara själv och fokusera maximalt på kroppen, aktivitet och återhämtning. Trots sämre sömn och ökad smärta i går kväll så känner jag mig ändå positiv och glad och sitter med ett leende på läpparna. Det är fredag, semestern fortsätter och jag funderar på vad fan jag ska äta till middag haha .. den där sista, vad fan blir det för mat och vad ska man äta i dag, det är nästan värre att komma på än vad det är att försöka hantera smärtan haha!

Vad har ni för fredagsplaner?

 

Livsstil

Ett skov från helvetet , människans bästa vän och variegerade växter på tradera

Fibromyalgi skov från helvetet.

I söndags fick jag ta mig hem från stugan tidigt som fan. Jag har nu i ett par veckor känt att det är något som är på gång i kroppen men inget har hänt. Jag brukar ha ett skov på våren och ett på hösten, ofta i kombination med väderomslag och när årstiderna skiftar om, det brukar komma tidigare, varje år och förra året var det ändå lindrigt och i höstas inget alls .. lite mer ont men inget riktigt skov.. så jag har varit så jävla glad att jag äntligen har  hittat en balans som fungerar för mig och min fibromyalgi, men i lördags natt sket jag i det blå skåpet .. ja hundarna med ska jag säga er.  Chanel kräktes som fan, molly var kass i magen och jag fick inte sova för att hundarna skulle ut hela tiden ( som tur var vi i stugan så det var bara att öppna dörrarna ) och jag grät som ett litet barn för jag hade så ont i magen och muskler och leder kändes som någon skulle slita ur kroppen på mig.  Tänker er att själv sitta på toa med dålig mage, en hund hulkar och ska kräka och den andra springer rundor och letar ställe att skita på ..  Skjut mig!

Jag tog mig hem , tog en lång varm dusch och värktabletter och hade hoppats på eftermiddagen att jag genom att ta korta promenader med hundarna, använda min tens apparat och vila skulle kunna lindra, men fibromyalgi monster ”Ernst-Hugo 90+” har greppet om min kropp. Jag grät, grät och jag grät mer. Jag fick sjukanmäla mig och i måndags fick jag tag i läkaren och han sa, vi pratade om dig på ronden i dag Tommy, du kom inte i höstas med skov och nu trodde vi du hade klarat dig från vårskovet med eftersom det värsta väderomslagen är över, men  när du själv ringer och gråter så vet vi att nu är det kört. Det blir värktabletter 3 gånger om dagen och lägger det sig inte så blir det kortison kur, en kort och intensiv.  Och ordinationen, du börjar inte jobba bara för vi ökar medicineringen ett tag, du stannar hemma, tar korta promenader och vilar. Du vilar Tommy och få personer är så ensvis och starka som du är Tommy.

Människans bästa vänner, kamphundarna! <3

Jag har gjort som läkaren sa. Jag har gråtit, jag har tagit medicinen, jag har tagit korta promenader med hundarna och så har jag gråtit lite mer under tiden jag har vilat. Jag har känt mig så jävla .. svag! Alla som känner mig vet att jag är inte den som är hemma från jobbet, jag hatar det, jag klagar sällan över värken,  jag hatar det mer än allt. Men jag har nu varit hemma från jobbet och jag har varit ”soff-liggandes ” sen i söndags och i dag är första dagen jag inte grät för att jag skulle av sängen. Värktabletterna hjälper, men jag mår fortfarande åt helvete i kroppen.   Inte nog med att jag gråtit pga värken så har jag haft så dåligt samvete för att hundarna inte fått det dom behöver och vad jag är van att ge dom, dom har inte lidit men dom har inte fått den aktivering som vi ger dom. Sjömannen sa, dom lider inte av det men jag är som jag är,  skaffar man djur ska dom skötas och dom ska aktiveras.  Dom har varit som iglar på mig, släpper mig inte med blicken  och har varit världens bästa hundar .. inte hela tiden då dom inte riktigt fattar att jag har ont i hela kroppen och vissa gånger när dom klivit på mig känns det som att det är knivar i varende jävla muskel så jag har vrålat rakt ut. Dom har blivit rädd,  jag har gråtit för att jag skrämde dom. Ja jag har helt ärligt varit ett jävla vrak. Jag hatar skoven, jag hatar fibromyalgi och jag hatar att jag ibland måste välja att ska jag göra något så kan du bli lidande med värk från helvette, eller så lever du ett tråkigt liv och inte gör ett skit och har ”hanterbar” värk.   Det har till och med varit så jävla illa att jag haft problem att öppna en snusdosa, tänk er då att stå på central operation och ska öppna upp sterila förpackningar? Jag hade fan osterilat allt.

Ikväll har jag äntligen orkat göra annat än att ligga i soffan , men jag tar det lugnt. Jag satt och kollade på alla växter och skakade bara på huvudet, Totten, du kan fan inte spara alla sticklingar du tar heller så nu när du har lite energi så lägger du ut åtminstone 2 på tradera. Du har funderat ett tag på testa detta med tradera, men det är ju som rysk roulett. Antingen får man nästan inga pengar alls eller så får man vad sticklingarna är värda, så jag har lagt ut 2 stycken på tradera. Ni kan hitta mina auktioner här!

Jag hoppas innerligt att det börjar ge med sig och gå åt rätt håll. Men jag har lovat läkaren att vara hemma denna veckan och vi ska pratas vid igen på fredag  morgon för att höra om jag klarar att köra på med dosökning eller om jag måste köra i gång med en intensiv kur med kortison.  Men nu , nu känns det som jag har kört ett träningspass på flera timmar och handlederna börjar hinta om att det räcker nu!

 

Vi hörs ..  och tills dess.  Va rädd om er och lyssna på er kropp.

Och snälla, om inte en person ber om råd så ge för fan inga råd. Efter ca 9 år med fibromyalgi så har jag testat både det ena och det andra. Jag vet på ett ungefär vad som fungerar för mig och om jag inte ber om råd, snälla tala inte om för mig hur jag ska leva mitt liv och vad jag ska testa. Snälla? Det är tillräckligt jobbigt som det är att behöva stanna hemma, fast jag egentligen inte vill,

 

Fibromyalgi

Krönikör – Man med fibromyalgi

dsc_2375

Det är en speciell känsla av att sitta och bläddra i en tidning och ännu mer speciellt är det när men där på en helsida, ser sig själv.
Jag kan inte låta bli att le mitt mentalt störda leende och ge mig en klapp på axeln och säga – Du är fantastiskt duktig Totten.
Det har länge varit en dröm att faktiskt få skriva krönikor och nu är det verklighet och det är en ära att faktiskt få skriva och att så många faktiskt uppskattar mina ord, både hårda, snälla och skämtsamma.  Detta är 3:e gången i rad som jag är med och skriver för tidningen fibromyalgiNYTT.  Jag hade önskat att dom hade tidningen på webben oxå, för det skulle dom nog tjäna en massa på.

Ser ni? Där är jag, en helsida och nu fortsätter jag att drömma, kämpa och jobba med att få sprida mina ord och fortsätta skriva krönikor. För jag vill skapa, beröra och uppröra på fler ställen.  Och ja, jag vet att jag har en del läsare som är medlem i fibromyalgiföreningarna runt om i landet så jag är lite nyfiken. Du som fått hem tidningen, har du läst? Vad tycker du?