Browsing Tag

sov gott

Livsstil

När mammas låt från begravningen spelas

När mammas låt från begravningen börjar spelas.

Dagen har rullar på bra. Jag mötte Wanda och Siesing i garaget då dom skulle hjälpa mig i stugan och med lite andra ärenden. Vi gjorde dom snabbare än vad vi trodde, vi stannade på Lidl och jag köpte bullar för den traditionella eftermiddagsfika med kaffe och bullar. Det har blivit lite av en tradition med kaffe och bullar på eftermiddagarna när man är ledig. Super mysigt.

Efter det så fixade jag hemma med hundarna och hemmet och planerade att laga middag och sen planera om lite växter och fixa bättre jordmix med mer bark som jag köpte i månads när vi var ute på våran runda och plantera om mindre plantor i de 2 terrakotta krukorna jag inhandlade, men så skriver min älskade Monika och undrar om vi ska snacka i telefon när hon ska ut på sin promenad efter jobbet  och jag hakar på och kopplar in headset och beger mig ut på min runda. Så mysigt samtal. Älskade bobo!

Under promenaden ser jag mammas favoritfågel som hon sett här i skåne under sina besök, nämligen Råka, den skriker som fan där på fältet, tårarna rinner men jag har världens bästa Monika i telefon så jag får tänka på annat och är dum nog och inte säger något. Men den där fågeln finns i mitt huvud hela tiden.

Väl hemma gör jag middag, diskar undan, damsugar hela lägenheten och röjer, för jag har ju fått någon jävla städmani under tiden jag har semester och är hemma. Rastar hundarna och så lägger vi oss och ser tv, men när jag känner att jag håller på somna så släcker jag ner.  Jag har precis somnat när Chanel och  Molly börjar tokskälla och i från vardagsrummet hör jag musik och inte vilken musik som helst, utan låten You raise me up , låten som spelades på mammas begravning… på högsta nivå från datorn.

Jag får panik, skäller på hundarna att hålla käften och tårarna börjar rinna när musiken fortsätter. Jag torkar tårarna och släpper ner hundarna på golvet, dom skäller som galningar och vägrar gå in i vardagsrummet, tårarna rinner som fan och jag plockar upp de galna skällande hundarna och går ut i vardagsrummet, de ryggar till, morrar och skäller och jag går fram till datorn och slår igen locket, tårarna rinner och jag står helt stilla. Är hon är ? Hundarna morrar och springer runt … tårarna forsar.

Vi går och lägger oss igen, jag torkar tårarna som aldrig vill sluta.
Jag har varit tveksam till allt sjömannen har upplevt här hemma efter svärmor och mammas borgång, men nu vet jag inte ? Var hon här? Ville hon något ? Varför spelades den jävla låten på datorns högsta volym ikväll ? Det var ju inge i närheten av den listan jag lyssande på tidigare ikväll?

jag är övertygad av att hon var närvarande på promenaden och såg den äckliga fula fågeljävlen, Råkan, på min dagliga promenad, men vad betyder detta?  Tårarna bara rinner och jag kan inte somna om så jag har satt mig i soffan med ett tänt doftljus och hundarna är som ett plåster på mig. Vad menas? Varför nu ? och varför ikväll?

Vi närmar oss mammas årsdag, den dagen hon tog sitt sista andetag, men varför ikväll?
Mamma, du fattas mig så mycket och jag saknar dig så fruktansvärt. Men varför?

 

Mamma , aldrig ska jag sluta älska dig! <3

#Aldrigensam

Livsstil

En dag i taget, Totten!

En dag i taget , Totten.

En dag i taget, en dag i taget Totten. Det är tufft mina vänner, det är fruktansvärt jävla tufft.  Tårarna tar aldrig slut, dom brinner bakom ögonlocken hela tiden och tomhetskänslan i mig är konstant. Jag har ingen hunger, men jag äter för att jag måste, inte för att jag är sugen på något, utanför att jag måste.

Det har varit en tuff dag, samtal med vårdcentralen, chefen, vårdcentralen, akademiska sjukhuset, pensionsmyndigheten, sjömannen och mitt konstanta samtal med mig själv i huvudet. Jag hatar att vara hemma, men jag måste vara hemma, för att kroppen orkar inte, jag orkar inte.

Sjömannen fick dessutom besked om att han ska börja jobba igen denna veckan. Jag bröt ihop. Hur fan ska detta gå? Det är fan klart att det kommer gå, men i dag känns det orimligt, även fast jag innerst inne vet att han måste, han kan inte vara hemma längre.

Jag har så mycket tankar och känslor inom mig. Och det är okej, det är okej att känna både hat och kärlek, ledsamhet och tomhet. Det är okej.   Jag har så mycket jag vill dela med mig. En dag kommer det, men först måste jag få läka .. men hur .. och när .. men det kommer säger dom som vet.

 

Mamma … du fattas mig.

 

Livsstil

Sov gott älskade , älskade lilla mamma

1957-08-17 – 2022-02-17

Sov gott älskade, älskade Mamma.

Fy fan, detta är den värsta veckan i mitt liv. Den har varit fullständigt vidrig. I Måndags får jag samtalet från min lillasyster att dom ringt från Akademiska sjukhuset i Uppsala , mamma har blivit akut dålig och vi måste ta oss till Uppsala så fort vi kan. Aldrig har timmarna varit så lång, aldrig har en väg i bilen varit så lång, men vi kom upp på natten. Och sedan i måndags natt fram till i går har vi spenderat nästan dygnets alla timmar på ett jävla sjukhus, för att sitta palliativt stöd till mamma. Mamma somnade in med fyra av hennes barn vid hennes sida kl 19:42. I går kväll kom vi hem till Malmö och Svedala , jag och min lillasyster.

Jag mår så fruktansvärt jävla dåligt. Jag ser den hemska korridoren framför mig hela tiden, den äckliga doften på mag och tarmavdelningen sitter överallt, jag känner den överallt och mammas väsande andetag ekar i mitt huvud. Kroppen slits sönder inifrån, hjärtat är i 1000 bitar och jag är så trött och tom i kroppen. Kroppen skriker, tårarna brinner bakom ögonlocken hela tiden. Det är vidrigt, så jävla vidrigt.

Att förlora någon man älskar är fruktansvärt, på alla vis. Alla dödsfall, oavsett hur det är är hemskt, ingen ska behöva uppleva det, men jag är så trött på höra att jag vet hur du har det, jag vet hur du känner. Nej det vet du inte, folk är idioter, har man inte suttit där i flera dygn och vakat över sin mamma så vet du fan inte hur jag känner.

Livet alltså. Jag hatar det och jag hatar året 2022. Kan vi bara hoppa över till 2023 nu.
Jag behöver tid, tid att läka denna trasiga kropp, tid att få gråta, skrika och bara vara. Jag vet ärligt inte hur , hur jag ska fixa detta, men på något vis ska det gå. Det bara måste göra det.

Mamma, kom tillbaka. Du fattas mig, du fattas mig så jävla mycket.
Sov gott älskade, älskade lilla mamma.

Aldrig ska jag sluta älska dig.
Aldrig ensam.