Tända ljus för de som inte finns med oss längre.
Så var denna jobbhelgen över och även Alla helgona helgen med. Jag bröt min 2 dagars ledighet genom att ta ett övertidspass på min gamla arbetsplats i går och i dag hade jag ett morgonpass på ordinarie jobb. Det kändes extra skönt att jobba extra i går då jag nu känt en extra tung saknad av min älskade mamma. Det har känts motigt även om jag vill ta mig till kyrkogården för att tända ljus för henne, svärmor och svärfar, men just nu är det något som gör att det tar emot och att bara skriva det gör att ögonen tåras och det brinner innanför ögonlocken. Och det är okej att känna så!
Jag har sedan jag kom hem från jobb hunnit med att köra 2 maskiner tvätt, badat Molly som tyckte det var moget att dra röven i asfalten på promenaden så det blev skit i pälsen och hela jävla gumpen. Jag har fått torka av kylen då jag i fredags tydligen skruvade på korken på roseflaskan snett så det var ju finfest i kylen haha! Det går bra nu!
Jag har ingen ro i kroppen. Lederna värker , sjömannen är iväg vilket just nu påverkar mig extremt mycket och så så mycket dagar, högtidsgrejer och saker som påminner om mamma så jag vill slita ut mitt eget hjärta. Jag vill helst bara jobba varje dag , för att inte känna efter och för att jag har mål med vissa saker i livet , så det sparas, jobbas och planeras. Dessutom, detta jävla mörker och en årstid som suger get röv. Varje höst är jag rädd för ett jävla skov i min fibromyalgi, trots att värken är lindrigare än vad den tidigare år brukar vara, så är även det något som jag är rädd för att det ska bryta ut. Men i övrigt så mår jag så jävla bra, det känns som jag är en bra punkt i livet, vilket oxå spelar roll.
Så nu har jag tänt massor med ljus och väntar på att tvätten ska bli klar. I morgon är en ledig dag, jag får se vad jag sysselsätter mig med i morgon.
Trevlig söndag!
No Comments