8 långa dagar kvar.
En ny vecka och det innebär jobb 5 nätter denna veckan. Sista veckan jag och kamphunden är ensam och vi längtar något så fruktansvärt tills sjömannen kommer hem, för just nu känns det som jag behöver honom hemma mer än någonsin.
I går körde vi hem till lägenheten för att tvätta och för att jag skulle få ett bud under dagen och det skulle först komma vid 14 tiden, men sen fick jag sms om att det är lagt sist på rutten för mest ekonomisk och miljötänk så det skulle komma vid 21-22 tiden. Jahopp, jag planerade om och vi valde därför att sova kvar i lägenheten. I går kväll när jag la mig kände jag i kroppen att det är något som inte står rätt till. I dag när jag vaknar så vaknar jag av att tårarna rinner och att det värker som fan i hela kroppen – helvetes jävla fibromyalgi helvete och jag har bara väntat på att detta ska komma. Jag har slarvat som fan med mina värktabletter den senaste 1.5 månaden pga magen. Det är pest eller kolera, antingen tar jag medicinen regelbundet och magen är helt fucked upp eller så slarvar jag med medicinen och så mår magen bättre men värkhelvetet kommer. Så, jag får helt enkelt ta ett snack med min läkare. För jag orkar verkligen inte ha det så här!
Det blir bättre, men just nu känner jag mig inte helt i form och klandrar mig själv på så många plan, drar mig undan och funderar på så mycket. Ibland har man sånna perioder med och värken i kroppen gör det inte bättre. Men det blir bättre, men just nu hade jag bara behövt ha sjömannen hemma.
En liten uppdatering och nu ska jag ta mina värktabletter, fixa till här hemma och gå en längre promenad med kamphunden innan jag ska köra iväg för första natten av 2.
Var rädd om dig.
No Comments