Herrejävlar vad jag sovit i dag. Vid 12 väckte kamphundarna mig och var sugna på att få komma ut en runda och rasta kissen, så det var ju bara att på något konstigt sätt ta mig ur sängs, jag var så trött, öppnade upp och lät dom göra sina behov innan vi intog sängen igen till strax efter 16 då det var tid att rasta kissen igen och då var jag lite piggare.
Jag sitter som ni ser i förtältet och hinkar en latte. Det där med att minimera kaffet har fan gått svinbra. Jag dricker så mycket mindre kaffe numera och magen mår bättre, visst har jag vissa dagar då det dricks mer men i regel så håller jag mig numera till 2 stycken latte och försöker att inte dricka latte direkt på morgonen.
Jag ska utfodra kamphundarna, packa min tvätt. Syrran frågade om jag hade några kläder som behövde tvättas i helgen, för i så fall kunde hon ta det så hon får fulla maskiner och jag får ren tvätt och slipper möget. Fantastiskt. Den paddan laddar upp inför kommande utlandssemester, tisdag drar dom en vecka till Bulgarien. Jag är inte alls avundsjuk. Inte det minsta. Men nu får jag sätta fart, jag ska skicka iväg ett utkast på en text innan jag drar iväg och jobbar.
Det är minsann en envis huvudvärk som jag får dras med. Jag har haft huvudvärk sedan jag vaknade i eftermiddags så lite senare tog jag en migrän tablett och la mig och sov ett par timmar till i hopp om att det skulle råda bot på denna jävla huvudvärk, men icke.
Dessutom har jag varit lite extra kärlekskrank i dag , saknaden efter sjömannen har varit oerhört stor.
Duschade, fixade och utfodrade kamphundarna och började göra mig klar för att köra till Malmö och lämna vildingarna hos faster Lizette medans jag jobbar natt och då ser jag att pappas lilla hjärta, älskade prinsessan Prada beter sig konstigt, men jag hinner inte med och hon får ännu ett stort anfall. 2 dagar i rad har hon haft 2 större Ep-anfall och det gör så ont i mig. Båda anfallen har gått över snabbt och hon har ett par minuter efter varit lika pigg som vanligt. Så nu älskade lilla hjärtat, kan du vara vänlig att inte ha mer anfall på ett par månader . MINST, för jag är livrädd, verkligen livrädd att anfallen ska bli så stora att inte ens stesolidsupparna hjälper och då vet vi alla vart det bär hen.

Älskade Prada, hon som har en speciell plats i pappas hjärta.
Annars rullar livet på. Jag fortsätter spåna och drömma och fundera på hur jag ska fortsätta med allt jag vill med mitt företag, bloggen och få igång detta med förläsningar. Sedan min första föreläsning om livet som homosexuell så har jag fått mersmak som jag skrev, men det tog stopp där, jag vet inte hur jag tar mig vidare, jag står still.
Jag vill även utveckla skrivandet och hitta tillbaka till inläggen där jag tyckte och tänkte, rörde om och berörde, mer än vad jag gör i dag. Drömmer om att en dag skriva krönikörer 1-2 gånger i veckan och att fortsätta få bloggen att växa. Gah, det är kanske därför jag har denna påfrestande huvudvärken nu .. Det är alldeles för mycket aktivitet i mitt lilla huvud, men på något sätt gillar jag när idéerna och tankarna flödar, jag ska bara hitta rätt väg och komma till skott.
Torsdag eftermiddag redan och dagarna bara flyger iväg. Jag har sovit okej och när jag öppnar husvagnsdörren så slår värmen emot mig som i en bastu, det kokar bokstavligt talat i förtältet av solen som steker… Men nu ska vi inte gnälla när solen äntligen är framme, men dom kunde minsann ha gjort förtälten lite mer ”andningsbara”.
Kamphundarna är billiga i dag. Bråkiga och jävliga. Dom har väckt mig ett par gånger och dessutom har Chanel tramsat som satan med maten. Här går vi och köper färskfoder till fröken tandlös och hon har alltid slafsat i sig det som om det inte finns någon morgon dag, men nu i ett par dagar så har hon tramsat, sprungit iväg och endast ätit i sängen?! Jag vet, vill hon inte äta ska hon få vara utan men när hon sätter sig nedanför sängen så testar vi. Och väl i sängen så äts det inte direkt, utan hon slickar lite på maten och sen ska hon försöka gömma det under täcket?! Förhelvete.
Annars är det en sån där dag jag bara önskar att sjömannen var hemma och att jag kunde få ligga i sängen hela dagen. Jag vet inte, men jag känner mig fan lite ledsen och hängig i dag!









