Browsing Tag

hbtq

Krönika/åsikter/ tankar

Att våga komma ut

På begäran kommer ett inlägg om hur jag kom ut och hur mitt liv som homosexuell sett ut tills i dag.


 

De var värsta åren i mitt liv.

I början av året 2005 var de värsta månaderna i mitt liv. Månaderna innan hade det blivit en del sömnlösa nätter, men det var nu jag mådde som sämst, jag var trött på att alltid gråta mig till sömns, vrida och vända, både på mig själv och kudden blöt av tårar, jag var trött att leva i tysthet, i lögn för andra men mest av allt för mig själv, så många tårar, hur kan det finnas så många tårar?

Studenten infann sig och jag tog steget och åkte och hälsade på mannen som jag förälskade mig i via internet. Han som jag pratat med dagligen via samtal, sms, msn och via Qx. Ännu en lögn för mina nära och kära om vad jag skulle göra i Malmö.  En vecka i Malmö hos Ronny fick mig att må bra, jag var hemma och det är här jag ska bo. På tåget tillbaka till Östersund släppte jag bomben för min stora syster, hon var den första som fick veta om hemligheten jag så länge burit på – Det var många tårar på tåget, tur jag satt så gott som helt ensam för jag grät av lycka, det var en sten som släppt, äntligen vågade jag vara mig själv. Övriga i familjen fick beskedet när jag var framme i Östersund.  Jag är i dag oerhört tacksam för den långa tågresan från Malmö till Östersund, för tankarna var många, hur kommer familj och vänner reagera? Det som var svårast att berätta var till de personer som uttryckt en stor rädsla och som klart och tydligt uttryckt hatiska ord om Bögar. Det fick bära eller brista, jag var trött på att leva i en lögn, att ljuga för andra men mest att jag ljög för mig själv.

Ett par dagar gick innan jag släppte nästa bomb för familj och vänner. Jag hade bokat en enkelbiljett ifrån Östersund, staden jag aldrig trivts i och jag skulle börja om mitt liv, ett liv där ingen känner mig och med kärleken – I mitt hem Malmö.

Kommer bögen tillbaka så ska han få så mycket stryk att han ångrar att han kom ut som homosexuell.

Någon vecka hann bara gå för mig i mitt nya liv i Malmö , i staden där jag från första besöket kände att här är mitt hem, det är här jag skulle ha blivit född. Jag fick mail av en vän som berättade att jag var det stora samtalsämnet i Jämtland, det pratades så mycket om mig ” Har ni hört? Tommy har flyttat till Malmö och gift sig med en rik äldre man?  Och det slutade inte där, jag fick mail, sms och även konstiga samtal om nätterna där folk skrev och talade om för mig att kom bögjävlen upp till Jämtland och hälsade på igen så skulle jag få så mycket stryk att jag ångrar att jag kom ut som homosexuell! Jag grät, grät och grät, för hur fan kan folk vara så förbannat genomrutten?

Det var nu i slutet på sommaren 2005 jag började mitt nya liv, mitt liv som öppet homosexuell och med önskan och tro att de värsta hindren var över och att jag ska inte behöva skämmas för att jag älskar en person, en man, någon med samma kön som jag.  Men på vägen har det varit mycket skratt, många tårar och saker har hänt som jag aldrig trodde skulle ske, något jag aldrig trodde att jag skulle bli utsatt för.  Ung och nyligen vågat ta steget och vilja leva ett liv som alla andra, men som öppet homosexuell.

Att synen på homosexualitet kan vara så fruktansvärd än i dag är något jag har svårt för, men samtidigt lär man sig hantera situationer, att undvika situationer som kan bli obehagliga och för att skydda sig själv. Jag startade en blogg 2007 och var fortfarande en rätt osäker kille, för jag hade aldrig fått glåpord, undantag från några från Jämtland när jag flyttat,  blivit nedtryckt för min sexuella preferens, men nu kom det, både privat och i bloggen. Jag försvarade mig med samma medel som jag fick, vart defensiv och svarade tillbaka, just av rädsla och av ilska. I dag har jag fått mer skinn på näsan, lärt mig hantera de orden och skaka av mig och ibland även bli riktigt förbannad, som vilken människa som helst.

Många tror att det är väll inget problem att komma ut som homosexuell, för vad är det för skillnad att vara homosexuell och heterosexuell? I mina ögon inga alls, mer än jag och tjejerna jagar samma köttbit, men det har inte alltid varit en dans på rosor.

En hårig röv, för det är ju vad bögar gillar

I början av min tid i Malmö blev jag utsatt för sexuella trakasserier på ett jobb av en av mina manliga kollegor, sms och en bild på en hårig röv, för det var ju det vi bögar gillade och för att jag skulle ha något att titta på och inte glömma bort han i fall vi inte träffades igen..… Trodde han ja! Det tog hårt, men jag tog hjälp av en fantastisk kvinna, kollega och vän! Hon stöttade mig och fick mig att bara släppa det och gå vidare och brister ut – Han kunde väl ha rakat röven lite innan va?! Allt för att få mig att skratta.

7 Juli 2012 hände det jag aldrig någonsin trodde skulle hända mig.   Jag och sambon var på den vanliga kvällspromenaden med hundarna i Trelleborg, där vi har husvagnen vi hör musik bakom oss, 2 killar kommer på cykel. Vi vänder oss om och tittar och sen bara går vidare. Jag hoppar på kryckor och var sjukskriven vid tillfället då jag hade mindre förslitning i foten och sambon hade hundarna.  Vi svänger av och sambon går framför mig. Jag hör hur ena killen hoppar av cykeln och kommer springandes mot mig, det enda jag tänker på är att Ronny ska ta upp hundarna och skydd sig. Killen ropar på engelska, ”Gay , Gay, go faster ” och sen sparkar han mig i ryggen. Jag hinner precis sätta ner kryckorna när han sparkar och får sedan fatt i ena kryckan med båda händerna och vevar. Killen är redan uppe vid cykeln hos den andra killen och ger sig iväg.  Chockerad, öm i ryggen och funderar på vad som egentligen hände och vad som kunde hänt.  Platsen ger mig fortfarande i dag obehag och jag undviker att gå där och tankarna kommer än i dag ,vad hade hänt om vi gick hand i hand?

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

2017  och jag och mannen, sjömannen , i mitt liv håller fortfarande ihop och jag är mer kär än någonsin. Livet är bra men än i dag kan jag få ett och annat mail och kommentar om hur fruktansvärd vi homosexuella är, vilken skam vi är för mänskligheten. Nyfikenheten och okunskapen om att 2 män som är tillsammans är att någon av oss måste vara kvinna, vem gör vad i hemmet, vem bestämmer och vem sätter på vem .. ? Heterosexuella , vem är man och vem är kvinna? Vem sätter på vem och vem av er gör vad där hemma?

Att 2017 få höra att – Dom kanske inte tycker om dig för att du är lagd åt fel håll , det kändes som en kniv rakt in i bröstet och jag blev så arg, ledsen och besviken och ännu ett tecken på att jag måste fortsätta vara den jag är och fortsätta kämpa.

Jag ler, svarar och är oerhört stolt över mig själv att jag vågade ta steget att komma ut, leva det liv jag vill och inte skämmas för mig själv. Vi har kommit långt , men ännu har vi en lång väg att gå och jag kommer fortsätta dela med mig av livet här i bloggen som öppet homosexuell och fortsätta vara den jag är i dag – vägen har varit lång, men här står jag nu, oftast stadigt och med ett leende på läpparna och förhoppningsvis kan jag fortsätta hjälpa föräldrar att förstå och hjälpa de unga som ännu inte vågat ta steget att komma ut och få leva sitt liv, precis som den dom är och den dom älskar!

Följ bloggen på :
Facebook: Tommytott
Instagram: Tommytott

Homosexualitet

Bögjävel – du vet aldrig vem du har bakom dig

I år, Augusti 2015 är det 10 år sedan jag kom ut som homosexuell. Sen jag började om. Jag flyttade över ca 130 mil , kom ut som homosexuell och började om och träffade killen, som jag än i dag känner är mannen i mitt liv, 10 år senare.  I Malmö. I min, de senaste 10 åren, min hemstad. Staden jag känner att, äntligen är jag hemma. Här trivs jag och det är här jag ska bo. Ska jag någonsin flytta så är det utomlands.

Jag har bloggat sedan 2007. Aktivt sedan 2009 och här på tommytott.com sedan början av 2015. Utan någon som styr och ställer, mitt eget ställe. Här är det jag som bestämmer.  Lycka, extrem lycka. Trots att jag ibland har tvivlat på mig själv och funderat på vilken portal jag ska kontakta för att det ska bli bäst för mig. Men jag har blivit kvar , att vara min egen är något jag strävar efter och håller på. Jag vill inte ha någon som bestämmer och granskar mig, för de texter som jag skriver, de texter som är… jag!

Näthätet. Homfobin. Kärt barn har många namn, och det har kommit och gått. De senaste året har jag var skonad från homofobiskt hat. Det har trillar in en och annan kommentar som var hatiskt, men majoriteten har varit bra. Tills för ett par veckor sedan, värst för ett par dagar sedan, och ikväll,  då jag fick både kommentarer och mail som jag direkt raderade, kommentarer som :

  • Du är bara en äcklig jävla bög. Vem fan tycker om dig?
  • Du är en skam för svenska folket, en dag kommer du få igen för ditt äckliga beteende. 
  • Bögjävel, du bör hålla ett vaksamt öga på vem du har bakom dig.
  • Äckliga jävla bögjävel, din mamma och pappa måste hata dig.

Tårarna rinner på mig. Ännu en gång träffade ni på den ömma punkten. Grattis, ni har lyckats igen!  Jag kände mig som den osäkra 13 åringen som varje dag vaknade upp, grät och innan jag gick ur från mitt sovrum, torkade tårarna, gick in på toaletten och tvättade ansiktet för att familjen och vännerna i skolan inte skulle se det rödgråtna ansiktet , för att varje morgon komma på en ny orsak att dölja att det var killar jag gillade. Jag hatade normerna. Jag hatade att folk var så inrutade, för att skaffa familj så skulle det vara man och kvinna. Jag hatade det. Jag hatar det än i dag. Är det du eller jag som inte haft kontakt med din far på över 7 år? Är det du eller jag som fått höra att din pappa inte har en son, p.g.a homosexualitet?  Jag tog mig igenom det, varje dag i flera års tid. Och lovade mig själv den dagen jag kom ut, augusti 2005 att jag aldrig mer ska gråta över de osäkra skitarna som kastar hat över mig. Onsdag, 2015 och jag gråter. Varför?!

För att jag är inte mer än människa. Ibland, som ikväll känner jag att jag fått nog. Det räcker nu och låter tårarna rinna. Det är okej att gråta. Under större delen av min uppväxt har jag varit “mobbad” för att jag inte varit som andra, för att jag i andras ögon varit “bögen”! Jag har varit killen som fått mycket skit för att jag klädde mig “annorlunda”, killen som hade annan frisyr än de andra killarna, killen som inte var med i det matcho gänget,killen som klädde mig i de kläder jag tyckte om,  killen som gick sin egen väg.

Jag är så fruktansvärt trött på att behöva utstå detta hatet p.g.a min sexualitet. Jag är så trött på att folk använder ordet som “gay” när man tycker något är “fjolligt” och inte håller sig inom ramarna för de manliga. Jag är så trött på att vi homosexuella ska få skit för att vi älskar någon av samma kön som vi själva är. Vad du gör i sängen och vem du älskar lägger jag inga värderingar i, den du älskar avgör inte hur jag ska tycka om dig eller ej.

Varje dag är inte en dans på rosor. Många tycker att jag inte bör ta åt mig. Lätt att säga. Men ibland träffar man rätt, tårarna rinner och jag känner mig som en usel människa.Det är okej att känna så! Jag vet att om jag torkar tårarna, sträcker på mig och att det är en ny dag i morgon. Jag vet allt detta, men jag är inte mer än människa och jag kommer torka tårarna, sträcka på mig och fortsätta kämpa för det jag jobbar för – att stå upp för de som ännu inte vågat komma ut, att hoppas att de som läser här och ännu inte kommit ut en dag vågar komma ut och vara stolta för den dom är, och för den dom älskar!

I dag är jag ledsen p.g.a näthatet som jag själv väljer att radera för att du ska slippa läsa, men främst för att jag själv ska slippa läsa. I dag är jag stark, därför låter jag tårarna rinna och i morgon är en ny dag. En ny dag, jag är starkare och arbetet fortsätter , för mig, för dig som ännu inte kommit ut. Trots allt hat så är du inte ensam, vi , jag finns här för dig!

DSC_6348

Kommentera, dela och sprid. För varje ord och delning kan du hjälpa.

 

 

 

 

Livsstil

Ett litet hej från köket

DSC_5908

Söndag och jag har semester i natt. Så skönt och det har varit full fart större delen av dagen och jag och sjömannen har tagit oss en rejäl söndagspromenad till en del av stadsdelens mataffärer. Netto, Ica Rönneholm, Ica Erikslust , Lidl och slutligen då vi glömde matlagningsgrädden, självklart laktosfri ett besök på Coop nära, svindyr grädde. En promenad på närmare 5km.

Ljusen är tända i lägenheten och det vankas myssöndag. Vi skulle ha köpt bingolotter och lekt pensionärer och hoppats på vinst , men vi glömde köpa det så vi får helt enkelt vara bittra och hoppas att ingen fick våra lotter som det självklart är vinst på ! Jag har dragit mitt strå till stacken till söndagens middag, potatisen är skalad och sjömannen sköter resten – Stek, kokt potatis och hemmagjord sås på spadet från steken – Oh heaven, this is a place on earth! 

Jag själv har hällt upp ett glas rosé, tänt ljus i köket och parkerat min gumpalalla på barstolen och arbetar med en fantastisk utsikt. Sjömannen kockar för fullt och jag njuter av både skön musik, livets elixir rosé och mest av allt – utsikten. Jag njuter och tar vara på kvällen ( och mannen ;)). I morgon förmiddag är det annat, då ska sjömannan lämnas vid tåget och han börjar jobba lite tidigare än planerat. 16 dagar till sjöss väntas.

Homosexualitet

Föreläsning Tommytott – Livet som homosexuell

I måndags var dagen med stort D kommen. Det var tid för mig att röra mig till Helsingborg för min första föreläsning. Med mig hade jag min älskade lillasyster som fick agera fotograf och älskade Anna, för att hålla mig lugn och självklart skulle hon vara med på min första föreläsning.  Söndag kväll drack vi vin och planerade upplägget lite löst och när vi skulle köra. Anna tyckte 7 men jag tyckte 07.15 men klockan blev närmare 07.30 innan vi lämnade Malmö.  Självklart var det 2 trafikolyckor så vi blev ståendes på motorvägen utanför Helsingborg och det gjorde ju inte att min nervositet la sig. Jag höll bokstavligt talat på att skita ner mig i bilen  och när vi väl kom fram gick det snabbt. Jag fick mic på mig och upp på sen för att känna av stämningen.
Tommytott föreläsning
En skara av de 300 8:or och 9:or som skulle lyssna på mig och 2 föreläsare till.Tommytott föreläsning 1
Jag och Anna i väntan på att jag skulle upp på scen och ordbajsa. Jag var sååå nervös.

Oerhört glad att jag inte var först ut. För nu hann jag känna av stämningen och fundera ännu mer på vad jag skulle säga, hur jag skulle säga och det som mest cirkulerade i mitt huvud var – Jag får inte svära, inte svimma och tänk om jag fiser, det kommer ju fan eka över hela salen på Dunkers kulturhus.

Tommyott föreläsning 6 Tommytott föreläsning 2

Här ovan har ni de fantastiska arrangörerna som läser kurs i entrepernörskap och som kontaktade mig för att ha med mig som föreläsare.
Tommytott föreläsning 5

Det gick så jävla bra. Det blev en tystnad ibland där jag bara tittade ut över eleverna med stor rädsla och tänker, nu jävlar kommer orden igen. Nu kommer någon vråla – Bögjävel, äckel och alla de ord jag själv som 14-15 åring fick höra. Men det kom inte, jag fick dom att skratta, jag lyckades beröra och jag lyckades svära och säga massa konstiga saker.
Falurödfärgen intog ansiktet och jag svimmade inte. Jag var mig själv och jag älskade det.

Tommytott föreläsning 3 tommytott föreläsning 4

Att gå från att killen som hatade redovisningar i skolan. Att verkligen hata och få tunghäfta över att prata inför en mindre grupp och att ställa sig upp inför 300 ungdomar och vuxna och berätta om mitt liv som öppet homosexuell. Hatet jag fått höra, hur detta har präglat mig och att våga vara sig själv. Detta är nog ett av det roligaste jag gjort i mitt liv och jag har fått mersmak. verkligen mersmak. Nu går hjärnan på högvarv och jag har börjat planera och fundera på flera föreläsningar. Jag vill verkligen ut och ställa mig och prata om mina erfarenheter som HBTQ person i sverige och nå ut till flera.

I slutet blev vi alla uppkallade på scenan och blev tackade med en fantastisk korg med godsaker. Jag kände mig så stolt och är oerhört glad över att Hanna mailade mig och ville ha med mig.

Jag sitter med ett fånigt leende och känner mig så jävla stolt. Stolt över mig själv att jag verkligen tackade ja till detta och att jag gjorde det.  Och glad att jag fick äran att lyssna till de 2 andra, Hanna – som föreläste om rasism och Tasso – HBTQ med annan bakgrund och hur det varit för honom som utländsk att komma ut.

Så vad säger ni ? Vilken skola och klass vill ni att jag kommer och pratar på ? Hjälp mig nu att komma ut på fler föreläsningar. I can do it. 

Livsstil

Påskafton, fantastiskt väder och kärlek

Så är jag vaken. Jag glömde vrida persiennerna ordentligt så jag vaknade upp av  ljuset. Solen. Värmen. Underbart. På med kläderna och direkt ut med kamphundarna för att avnjuta solens värme och det underbara väder påsken bjuder på. Och denna gången fick fasiken Mr nikon hänga på axeln och luftas lite och solnjutarna och motionärerna fick skåda en gump dom sällan skådat. Det är lite av ett projekt att ha 3 kamphundar i flexikoppel , gumpen i vädret och kameran i högsta hugg.. Men vad gör man inte för att få lite härliga vårfoton?

Jag måste bli bättre på detta. Ta med kameran nu när även kamphundarna inte vill gå in, utan att dom äntligen vill vara ute. Promenaderna blir så mycket roligare med hundar som inte piper, skakar och fryser och bara vill in.

DSC_1065
DSC_1069

Påskafton.  Och i dag saknar jag kärleken lite extra. Ibland önskar jag att vi hade det som många andra par, att vi jobbade måndag-fredag och hade helger och de röda dagarna ledigt. Tillsammans. Men samtidigt inte, för den här saknaden, längtan och glädjen att få krama om varandra när han varit till sjöss i 14 dagar är obeskrivlig. Men som i dag, när de sociala medierna fylls av härliga kärleksfulla promenader i solen, påsklunch ute. Då kan jag sakna att ha honom hemma.

Men snart, snart går vi båda på ledigt. Jag har jobbat och jobbar röven av mig ett par dagar till. Onsdag morgon går jag av, kärleken går av på onsdag och kommer hem under onsdagen och vi har 10 dagars ledighet tillsammans. Inget extra jobb och bara få fixa med packning, närhet, ömhet och kärlek.  Längtan. 

Jag funderar även på i fall jag eventuellt ska försöka ta ledigt några dagar nu när sjömannen är hemma. Vi har ju som sagt en flytt som närmar sig med stormsteg och vi måste flytta nu när han är hemma.  Nu börjar snart husvagnslivet och jag ser fram emot att bara kunna öppna dörren och låta kamphundarna springa fritt.