Jag hoppad i bilen strax efter 16 och började köra till Landskrona och i stället för att det brukar ta 25-30 min att köra så tog det 1 timma och 25 minuter p.g.a att hastigheten på motorvägen var 40 p.g.a alla köer och att tydligen alla skulle hem från jobb, hur tänkte du där Totten? Jag sicksackade mig fram mellan bilarna och körfälten och när jag ligger i vänsterfilen blir jag omkörd av en gubbe på insidan som tidigare gav mig arg blick när jag körde förbi, han pekade finger och bar sig åt med rutan nere så jag tryckte ner rutan på passagerarsidan och vrålade högt .. Din jävla LÖÖÖÖK! Han såg ut som ett frågetecken och sluta gestikulera med armarna haha!
Väl framme hos Annica blir det kramkalas, en kopp kaffe och sen bjöd hon på mat. Köttfärsås och sjögräsnudlar. Vi pratade massor, bloggen, hennes facebookbloggande om att äta sig frisk från diabetes och massa gamla minnen. Och då Annica är utbildad coach så coachade hon mig och jag har alltid tyckt detta varit tramsigt och lite skrämmande, men i dag kändes det verkligen underbart. Jag funderar på om hon ska få bli min coach lite då och då, för det behövs ibland. Och ja, detta satte ju igång tanke banan och får en att fundera på hur man är. Underbart! Vi avslutade kvällen med en kopp tea och en svingod pesto ost och bestämde att jag och kamphundarna ska åka upp nästa fredag eftermiddag när jag vaknat och gått av mina nätter för en dags sleepover och mys. Min mage brukar fixa lagrad ost, men i bilen hem så krampade den som fan och jag funderade där ett tag på om jag skulle klara hålla mig haha – I made it och det blev ingen olycka, varken i byxan eller i trafiken!
Nu har jag skickat mys sms med sjömannen och ska stänga ner och få min skönhetssömn. Vi hörs under dagen i morgon.
2 Comments
-Din jävla LÖÖÖÖÖK! Hahah jag smäller av, du är för jäkla rolig 😂👌
Coachning av en vettig människa tror jag att vi alla kan behöva då och då, man behöver ibland ett bollplank och ibland någon som kan få en att upptäcka olika möjligheter! Ha en fin helg!