Browsing Category

Homosexualitet

Homosexualitet

Försvinner någonsin saknaden ?

Ikväll sjöngs denna låten på idol, jag lyssnade i efterhand och tårarna kom, det var denna låten jag lyssnade på när du sa orden, att du inte har en son som är homosexuell och jag lovade mig själv att aldrig ge upp. Ikväll kom tårarna igen. Jag hatar det!

Det är över 7 år sedan jag pratade med dig, sedan jag hörde din röst och 7 år senare så saknar jag dig fortfarande. Försvinner aldrig saknaden? Att få höra hur du har det, längtan och önskan om att du faktiskt ger mer än ett tack som svar i sms? Försvinner aldrig tankarna? Jag lovar mig själv att ge upp, men jag kommer inte riktigt dit.

Jag hatar känslan. Jag hatar att du aldrig kan ge ett längre svar. Jag hatar att du aldrig frågar hur jag har det. Jag har stundtals känt ett stort hat till dig. Och det värsta av allt , jag hatar att sakna dig.

Om ett år fyller jag 30, jag har varit tillsammans med mannen i mitt liv i över 10 år. Mannen jag älskar och du har fortfarande efter alla dessa år inte träffat honom. Du har inte varit till min hemstad och besökt mig, sett hur jag lever mitt liv , hur jag har det och du har inte träffat mig och mannen jag delar mitt liv med och hur jag byggt upp mitt liv och ändå så saknar jag dig.

Jag hatar mig själv för att jag aldrig släpper , jag hatar dig för att du sa att du inte har en son som är homosexuell, och jag hatar mig själv för att jag saknar dig, men mest av allt så hatar jag att sakna dig!

Det går i vågor , det kan gå veckor och även upp till månader utan att jag ens tänker på dig. Likväl som att du dyker upp i mina tankar varje dag och så har det varit de senaste veckorna. Av någon anledning så har du dykt upp i mina tankar oftare. Farsdag kom och jag trodde i mitt stilla sinne att i år kommer det vara annorlunda, svaret kommer inte bara vara ett, tack så mycket, utan något mer. Jag hade fel. 

Och ikväll, ikväll när låten kom och tårarna kom så kunde jag inte låta bli , jag skickade det där smsét som jag så länge funderat på göra, det får bära eller brista, men nu känner jag att jag har gjort vad jag kan. Får jag inget längre svar eller något gensvar så måste jag , oavsett om jag vill eller inte släppa det.

Pappa – jag saknar dig! 

Homosexualitet

Bögjävel – du vet aldrig vem du har bakom dig

I år, Augusti 2015 är det 10 år sedan jag kom ut som homosexuell. Sen jag började om. Jag flyttade över ca 130 mil , kom ut som homosexuell och började om och träffade killen, som jag än i dag känner är mannen i mitt liv, 10 år senare.  I Malmö. I min, de senaste 10 åren, min hemstad. Staden jag känner att, äntligen är jag hemma. Här trivs jag och det är här jag ska bo. Ska jag någonsin flytta så är det utomlands.

Jag har bloggat sedan 2007. Aktivt sedan 2009 och här på tommytott.com sedan början av 2015. Utan någon som styr och ställer, mitt eget ställe. Här är det jag som bestämmer.  Lycka, extrem lycka. Trots att jag ibland har tvivlat på mig själv och funderat på vilken portal jag ska kontakta för att det ska bli bäst för mig. Men jag har blivit kvar , att vara min egen är något jag strävar efter och håller på. Jag vill inte ha någon som bestämmer och granskar mig, för de texter som jag skriver, de texter som är… jag!

Näthätet. Homfobin. Kärt barn har många namn, och det har kommit och gått. De senaste året har jag var skonad från homofobiskt hat. Det har trillar in en och annan kommentar som var hatiskt, men majoriteten har varit bra. Tills för ett par veckor sedan, värst för ett par dagar sedan, och ikväll,  då jag fick både kommentarer och mail som jag direkt raderade, kommentarer som :

  • Du är bara en äcklig jävla bög. Vem fan tycker om dig?
  • Du är en skam för svenska folket, en dag kommer du få igen för ditt äckliga beteende. 
  • Bögjävel, du bör hålla ett vaksamt öga på vem du har bakom dig.
  • Äckliga jävla bögjävel, din mamma och pappa måste hata dig.

Tårarna rinner på mig. Ännu en gång träffade ni på den ömma punkten. Grattis, ni har lyckats igen!  Jag kände mig som den osäkra 13 åringen som varje dag vaknade upp, grät och innan jag gick ur från mitt sovrum, torkade tårarna, gick in på toaletten och tvättade ansiktet för att familjen och vännerna i skolan inte skulle se det rödgråtna ansiktet , för att varje morgon komma på en ny orsak att dölja att det var killar jag gillade. Jag hatade normerna. Jag hatade att folk var så inrutade, för att skaffa familj så skulle det vara man och kvinna. Jag hatade det. Jag hatar det än i dag. Är det du eller jag som inte haft kontakt med din far på över 7 år? Är det du eller jag som fått höra att din pappa inte har en son, p.g.a homosexualitet?  Jag tog mig igenom det, varje dag i flera års tid. Och lovade mig själv den dagen jag kom ut, augusti 2005 att jag aldrig mer ska gråta över de osäkra skitarna som kastar hat över mig. Onsdag, 2015 och jag gråter. Varför?!

För att jag är inte mer än människa. Ibland, som ikväll känner jag att jag fått nog. Det räcker nu och låter tårarna rinna. Det är okej att gråta. Under större delen av min uppväxt har jag varit “mobbad” för att jag inte varit som andra, för att jag i andras ögon varit “bögen”! Jag har varit killen som fått mycket skit för att jag klädde mig “annorlunda”, killen som hade annan frisyr än de andra killarna, killen som inte var med i det matcho gänget,killen som klädde mig i de kläder jag tyckte om,  killen som gick sin egen väg.

Jag är så fruktansvärt trött på att behöva utstå detta hatet p.g.a min sexualitet. Jag är så trött på att folk använder ordet som “gay” när man tycker något är “fjolligt” och inte håller sig inom ramarna för de manliga. Jag är så trött på att vi homosexuella ska få skit för att vi älskar någon av samma kön som vi själva är. Vad du gör i sängen och vem du älskar lägger jag inga värderingar i, den du älskar avgör inte hur jag ska tycka om dig eller ej.

Varje dag är inte en dans på rosor. Många tycker att jag inte bör ta åt mig. Lätt att säga. Men ibland träffar man rätt, tårarna rinner och jag känner mig som en usel människa.Det är okej att känna så! Jag vet att om jag torkar tårarna, sträcker på mig och att det är en ny dag i morgon. Jag vet allt detta, men jag är inte mer än människa och jag kommer torka tårarna, sträcka på mig och fortsätta kämpa för det jag jobbar för – att stå upp för de som ännu inte vågat komma ut, att hoppas att de som läser här och ännu inte kommit ut en dag vågar komma ut och vara stolta för den dom är, och för den dom älskar!

I dag är jag ledsen p.g.a näthatet som jag själv väljer att radera för att du ska slippa läsa, men främst för att jag själv ska slippa läsa. I dag är jag stark, därför låter jag tårarna rinna och i morgon är en ny dag. En ny dag, jag är starkare och arbetet fortsätter , för mig, för dig som ännu inte kommit ut. Trots allt hat så är du inte ensam, vi , jag finns här för dig!

DSC_6348

Kommentera, dela och sprid. För varje ord och delning kan du hjälpa.

 

 

 

 

Homosexualitet, Livsstil

10 år med sjömannen

image

 

 Kärlek! 

Detta är ren och skär lycka. I går fick jag äntligen hem sjömannen från 14 dagar till sjöss och ja jag fick skeda och får både ömhet och värme haha. I dag är ännu en stor dag, i dag firar vi 10 år tillsammans.

Självklart har det inte varit en dans på rosor, en del taggar på den där rosen har det allt varit, men kärleken mellan oss är starkare än så och i dag är det alltså 10 år sedan vi fann varandra och kärleken är starkare än någonsin. Det är många som undrar hur vi klarat av det, med tanke på att han jobbar till sjöss och är borta 14 dagar varje månad. I början var han borta 3 veckor och hemma 3. Men finns kärleken så klarar man allt och det är väl längtan och kärleken som gjort att vi fixat det.

Det finns inte ord av hur mycket jag älskar denna mannen och allt galet han hittar på, att han gör mig gråhårig och samtidigt knäsvag av lycka.

10 år med mannen i mitt liv, nu kör vi på minst 10 år till av nakengymnastik och kärlek.

Mr sjöman- Jag älskar dig!

Homosexualitet

Rörd till tårar

Jag hade förmånen att tillsammans med mina elever få vara på plats på Dunkers och lyssna på dig. Så jäkla starkt gjort av dig att stå inför alla dessa elever som ibland kan vräka ur sig alla möjliga opassande ord utan en tanke på hur det känns för de som orden är riktade mot. Du lyckades verkligen nå ut till elverna och beröra dem med ditt sätt att bara vara dig själv! Vi har haft många långa diskussioner om ämnet både innan och efter din föreläsning. Du väckte tankar och känslor hos många. Jag hoppas att många fler får förmånen att lyssna på dig! Jag känner inte dig men Gud vad jag blev stolt över dig! Alla lycka till dig!

 

Denna kommentaren  ovan fick mig att börja gråta. Jag blev så rörd och så glad och det värmde i hela mig. Denna kommentaren gör att jag vill ut och föreläsa ännu mer, att vara mig själv och stå på scen framför massa människor och ordbajsa om mig och mitt liv som homosexuell.

Tack Anna för de fantastiska orden. Min fredag kunde inte slutat på bättre viss. All kärlek tillbaka!

Homosexualitet

Föreläsning Tommytott – Livet som homosexuell

I måndags var dagen med stort D kommen. Det var tid för mig att röra mig till Helsingborg för min första föreläsning. Med mig hade jag min älskade lillasyster som fick agera fotograf och älskade Anna, för att hålla mig lugn och självklart skulle hon vara med på min första föreläsning.  Söndag kväll drack vi vin och planerade upplägget lite löst och när vi skulle köra. Anna tyckte 7 men jag tyckte 07.15 men klockan blev närmare 07.30 innan vi lämnade Malmö.  Självklart var det 2 trafikolyckor så vi blev ståendes på motorvägen utanför Helsingborg och det gjorde ju inte att min nervositet la sig. Jag höll bokstavligt talat på att skita ner mig i bilen  och när vi väl kom fram gick det snabbt. Jag fick mic på mig och upp på sen för att känna av stämningen.
Tommytott föreläsning
En skara av de 300 8:or och 9:or som skulle lyssna på mig och 2 föreläsare till.Tommytott föreläsning 1
Jag och Anna i väntan på att jag skulle upp på scen och ordbajsa. Jag var sååå nervös.

Oerhört glad att jag inte var först ut. För nu hann jag känna av stämningen och fundera ännu mer på vad jag skulle säga, hur jag skulle säga och det som mest cirkulerade i mitt huvud var – Jag får inte svära, inte svimma och tänk om jag fiser, det kommer ju fan eka över hela salen på Dunkers kulturhus.

Tommyott föreläsning 6 Tommytott föreläsning 2

Här ovan har ni de fantastiska arrangörerna som läser kurs i entrepernörskap och som kontaktade mig för att ha med mig som föreläsare.
Tommytott föreläsning 5

Det gick så jävla bra. Det blev en tystnad ibland där jag bara tittade ut över eleverna med stor rädsla och tänker, nu jävlar kommer orden igen. Nu kommer någon vråla – Bögjävel, äckel och alla de ord jag själv som 14-15 åring fick höra. Men det kom inte, jag fick dom att skratta, jag lyckades beröra och jag lyckades svära och säga massa konstiga saker.
Falurödfärgen intog ansiktet och jag svimmade inte. Jag var mig själv och jag älskade det.

Tommytott föreläsning 3 tommytott föreläsning 4

Att gå från att killen som hatade redovisningar i skolan. Att verkligen hata och få tunghäfta över att prata inför en mindre grupp och att ställa sig upp inför 300 ungdomar och vuxna och berätta om mitt liv som öppet homosexuell. Hatet jag fått höra, hur detta har präglat mig och att våga vara sig själv. Detta är nog ett av det roligaste jag gjort i mitt liv och jag har fått mersmak. verkligen mersmak. Nu går hjärnan på högvarv och jag har börjat planera och fundera på flera föreläsningar. Jag vill verkligen ut och ställa mig och prata om mina erfarenheter som HBTQ person i sverige och nå ut till flera.

I slutet blev vi alla uppkallade på scenan och blev tackade med en fantastisk korg med godsaker. Jag kände mig så stolt och är oerhört glad över att Hanna mailade mig och ville ha med mig.

Jag sitter med ett fånigt leende och känner mig så jävla stolt. Stolt över mig själv att jag verkligen tackade ja till detta och att jag gjorde det.  Och glad att jag fick äran att lyssna till de 2 andra, Hanna – som föreläste om rasism och Tasso – HBTQ med annan bakgrund och hur det varit för honom som utländsk att komma ut.

Så vad säger ni ? Vilken skola och klass vill ni att jag kommer och pratar på ? Hjälp mig nu att komma ut på fler föreläsningar. I can do it.