Ikväll sjöngs denna låten på idol, jag lyssnade i efterhand och tårarna kom, det var denna låten jag lyssnade på när du sa orden, att du inte har en son som är homosexuell och jag lovade mig själv att aldrig ge upp. Ikväll kom tårarna igen. Jag hatar det!
Det är över 7 år sedan jag pratade med dig, sedan jag hörde din röst och 7 år senare så saknar jag dig fortfarande. Försvinner aldrig saknaden? Att få höra hur du har det, längtan och önskan om att du faktiskt ger mer än ett tack som svar i sms? Försvinner aldrig tankarna? Jag lovar mig själv att ge upp, men jag kommer inte riktigt dit.
Jag hatar känslan. Jag hatar att du aldrig kan ge ett längre svar. Jag hatar att du aldrig frågar hur jag har det. Jag har stundtals känt ett stort hat till dig. Och det värsta av allt , jag hatar att sakna dig.
Om ett år fyller jag 30, jag har varit tillsammans med mannen i mitt liv i över 10 år. Mannen jag älskar och du har fortfarande efter alla dessa år inte träffat honom. Du har inte varit till min hemstad och besökt mig, sett hur jag lever mitt liv , hur jag har det och du har inte träffat mig och mannen jag delar mitt liv med och hur jag byggt upp mitt liv och ändå så saknar jag dig.
Jag hatar mig själv för att jag aldrig släpper , jag hatar dig för att du sa att du inte har en son som är homosexuell, och jag hatar mig själv för att jag saknar dig, men mest av allt så hatar jag att sakna dig!
Det går i vågor , det kan gå veckor och även upp till månader utan att jag ens tänker på dig. Likväl som att du dyker upp i mina tankar varje dag och så har det varit de senaste veckorna. Av någon anledning så har du dykt upp i mina tankar oftare. Farsdag kom och jag trodde i mitt stilla sinne att i år kommer det vara annorlunda, svaret kommer inte bara vara ett, tack så mycket, utan något mer. Jag hade fel.
Och ikväll, ikväll när låten kom och tårarna kom så kunde jag inte låta bli , jag skickade det där smsét som jag så länge funderat på göra, det får bära eller brista, men nu känner jag att jag har gjort vad jag kan. Får jag inget längre svar eller något gensvar så måste jag , oavsett om jag vill eller inte släppa det.
Pappa – jag saknar dig!
10 Comments
Älskade vän <3<3
<3
Usch så fruktansvärt tragiskt, i det läget som du mer än nånsin hade behövt att dina närmaste ställde upp för dig. Vet inte vad jag ska säga. Fattar inte att nån kan göra så. Tror att du tänker rätt att du skickade när du gått o tänkt på det länge, hoppas du får ett annat svar än tidigare. Kan bara be för situationen och hoppas. Kram på dig!
Tack! <3
<3 <3 <3
Tack <3
Det smärtar i mitt hjärta när jag tänker på att du sitter i samma båt som jag en gång gjorde. Innan min pappa själv efter många år (efter att jag själv försökt att få “kontakt”) ringde det där samtalet. Det samtalet som gjorde att vi fick iallafall 5 år “tillsammans” innan han hastigt dog.
Jag hoppas att det kommer ett samtal en dag till dig.
Massor av kramar
Tusen tack för din värmande kommentar.
Jag fick i dag mycket glädjande sms! <3
Kram på dig! Jag hoppas att du får det svar du vill.
Du är stark!
Tusen tack för de värmande orden Jennie, jag fick i dag mycket glädjande sms <3