Chihuahuan Chanel gästbloggar.
Ser ni hur trött och ledsen jag ser ut? Jag har ju till och med en tår i ögat.
I dag frågade papporna mig om vi skulle åka bil, dom vet hur glad jag blir av att få åka bil och få följa med. Först trodde jag dom ännu en gång skulle säga att dom skulle köpa mjölk, för det är en fras pappa sjöman ofta använder när dom ska iväg någonstans och jag får stanna hemma typ en timma eller 2. Men idag fick jag följa med igen och visade upp min ungdomlighet och fick åka med. Vi skulle visst följa med och kolla på en bil …? Asatråkigt.
Jag hör något om att vi ska möta ett par kompisar till papporna och dom skulle visst ha med sig Marley , deras hund och jag hör att vi ska åka till hundrastplatsen och det var på tiden, för jag behövde verkligen få komma ut och gå. När vi var framme så hör jag att pappornas vän med hund är på samma ställe. Papporna var glada och jag var mer tveksam och lite sur, för hur fan kan dom ta mig till en sådan lerig och blöt plats och till ett ställe där människorna tar med sig sina hundar som far fram som en bulldozer!? Vilda ungdomar!
Jag var inte riktigt glad för detta, men jag fick både kissa och bajsa, skälla på andra hundar och fjäska till mig att för det mesta vara i pappa sjömans famn. Jag visade ungdomarna ett par gånger (som var stora som hästar och ouppfostrade )min ragg från svans till nacke och ibland visade jag min ända hörntand jag har kvar, jag vet inte om det hjälpte men väl i pappa sjömansfamn låg jag och var rädd och trygg och såg ner på de jävlarna. Ibland kändes det som pappa sjöman var mer rädd för hundarna än vad jag var. Lite roligt faktiskt.
Papporna var glada, ja jag med för att få följa med men papporna skrattade gott åt Marley. En 2 årig ungdom som verkligen inte hade någon kordinationsförmåga alls. Enligt papporna var hon superlydig, full av energi men benen levde sitt egna liv och populär bland pojkarna. Jag förstår inte hur hon kunde lägga sig på rygg sådär och låta pojkarna lukta och slicka henne på de mest kvinnliga delarna så öppet och i så offentliga miljöer. Jag har hört att papporna säger att jag oxå är sådär grisig vid löp och just när löpet var över. Jag tror dom inte och löpet var just över för Marley tydligen. Grisigt ändå.
Så efter dagens utmattande utflykt så är jag glad att det bara är jag och papporna hemma. Nu hoppas jag att dom snart vill gå ut med mig så att vi kan krypa ner under täcket i sängen. Det är ju ändå lördag och vi alla behöver vila, i alla fall jag!
Pappa Totten sa något att vi borde åka dit oftare med mig för att det tydligen är bra träning och socialiserande för mig? Skit på dig Pappa Totten.
