Åh ni anar inte hur skönt det var att komma hem i dag på morgonen , utfodra och rasta kamphundarna och sen gå och lägga sig. Värkhelvetet är skit och det blir ju inte bättre av att jag inte sovit och ätit som jag ska … 26 timmar var jag vaken innan jag däckade i dag på morgonen och har fått sova ut och känner mig lite piggare. Kylan gör sitt med värken och jag ska öka dosen värktabletter och ta syrahämmande för att magen inte ska ge upp totalt !

Här ovan har ni den mexikanska kamphunds maffian. Trots att dom just nu är pain in the ass och jag har lust att byta bort dom mot en och annan glutenfri råvara, så är dom ju fantastiska på sitt sett.  Dom märker direkt när min värk är sämre och Chanel ska ha stenkoll på mig, ligger nära och är mysiga.

Men så har vi ju de här promenaderna, dom hatar kylan. Men ändå ska det bråkas, Prada fick en psykos och sprang som en galning ute, hon passade på när Chanel kissade, Gizmo krökte rygg  och jag inte direkt kunde gå någonstans. Ropar på henne, hon stannar upp och stirrar på mig som jag är dum i huvudet och så springer hon … Hundjävel haha!

Jag har fortsatt att bråka med Telia. Det jobbas för fullt på att problemet ska lösas, men det verkar som att det är vår router som gör att jag inte kommer ut på bloggen och att mailen inte fungerar … Telia jobbar på problemet efter att jag tagit ton och pratat på både in och utandning! Har man varit kunde hos dom i över 10 år så ska det fan vara service och glada miner ..

Tisdag och det är en skit dag. De senaste månaderna har jag blundat och inte sagt som det varit. Värken är skit, jag har sagt att värken är hanterbar för att inte vara tjatig, tråkig och gnällig och därmed kört på i alldeles för högt tempo. På utsidan glad och sprallig och på insidan har lederna och musklerna velat slita mig i tusen bitar. I dag på morgonen brast det när jag skulle kliva upp från sängen, tårarna rann och jag funderar på varför i helvete just jag skulle få denna skiten?! Varför just jag?!

Jag tog mig upp, skakade av mig tårarna och inser att jag måste sänka tempot och kraven på mig själv.
Nu får det vara nog, träningen ska bli en sak i vardagen som går per automatik, det ska bli maximal skärpning med kosten, minska på snus , kaffe och onyttigheter.  Man har bara en kropp och det är bara jag som kan styra och vara rädd om den.

Det känns bättre efter att faktiskt ha släppt allt. Ibland måste man få falla för att kunna resa sig igen. Och inte nog med att värken är ett helvete så fungerar inte vårt fibernät här hemma som det ska. Jag får använda mitt mobila bredband för att kunna vara på nätet och komma åt mina sociala medier.  Bloggen fungerar inte, mailen uppdaterar inte och Facebook och internetbanken strular då och då. I dag ringde jag telia som vi beställde i från, där fick jag prata med Marco. Jag förklarade att detta hänt tidigare och att dom nollställde DNS servrarna. Det kunde han inte göra nu, utan fick skicka en felanmälan till stadsnätet så ska en tekniker förhoppningsvis kontakta mig. Jag vill självklart ha det åtgärdat redan i dag så jag bad om att få komma ikontakt med stadsnätet själv.. det gick inte ?! Utan måste gå via telia som vi beställt via och att problemet troligen inte skulle lösas i dag?!

Seriöst, ska jag gå och betala för något och inte kunna nyttja det fullt ut och behöva använda mitt mobila bredband hemma, för att kunna jobba och sköta hemmets nödvändigheter ?!

Så. Nu har jag fått ut lite av det dåliga och det kan bara bli bättre. Ikväll går jag på första natten av fem och nu ska jag slänga av mig kläderna, ta en lång dusch, testa olaplex,  göra helikoptern och fulsjunga högt och falskt för mina grannar ! Ja helikoptern gör jag ju för mig själv, för det ser så jävla fult ut!