” Hur kommer det sig att du kan träna så mycket när du har fibromyalgi? ”
I går hade jag en sjuk träningsvärk och ja, sedan jag fick min värk för 3 år sedan ( diagnos fibromyalgi sedan 2 år – tror jag ) så har jag uppmärksammat en sak och det är detta med träningsvärk. Innan jag fick min värk så var träningsvärken något som gjorde ont, men nu sedan värken så gör det så mycket ondare. Träningsvärk och fibromyalgi är fan ingen bra kombination. Och ja, 2 dagar i rad har jag nu varit ute och sprungit och i dag körde jag ett lugnare tempo, fick tömma skorna på sten och sjömannen sprang i från mig. ..Tack som fan för det!
Det är nu 4:e veckan som jag kör ”hälsosammare” och faktiskt har fullföljt träningen 2-3 gånger i veckan och jag tror ögonen ska ploppa ur huvudet på människor när dom hör det och att dom höjer på ögonbrynen när dom hör att jag faktiskt tränar trotts den dagliga värken. Fibromyalgi är som så mycket annat, inte alls lika hos alla. Jag kan känna igen mig i så mycket av vad andra med fibromyalgi säger och berättar, men det som fungerar på dig kanske inte alls fungerar på mig? Så är det ju. Och träningen är extremt jobbig men jag vet att det gör att jag mår bättre.
Att jag har klarat av att jobba natt och få in 2 löpturer 2 dagar i rad är jag extremt glad över och hur kroppen kommer må när jag vaknar det återstår att se. Sjömannen kämpar oxå på med träningen och i dag med denna träningsvärk så sa han, du vet själv att träningsvärk botas med träning och du fixar det. Det är så lätt att man skippar träningen för att träningsvärken gör att man får ännu mer ont, men jag tog mig ut och jag är så stolt över mig och jag mådde inte sämre, utan snarare bättre. Med endorfiner som pumpade i kroppen och ett mentalt stört leende.
Det är fantastiskt skönt få på sig träningskläderna, starta musiken och ge sig iväg ut i naturen , göra av med energi, svettas och få friskluft. Jag känner mig stelare i kroppen och har ondare i kroppen nu när temperaturen ute börjar sjunka. Kylan gillar inte min kropp och utsätter mig för en extremt värk och det är här jag tänker att, kan jag hålla träningen 2-3 gånger i veckan och successivt bygga upp muskler och avlasta lederna så kommer nog vintern bli bättre. Men, så kommer det jag är rädd för , nämligen:
Gymmet.
Nej jag är inte rädd att gå till gymmet, men det är att jag inte kan träna som förr på gymmet. Jag får köra lättare vikter och vissa övningar gör ondare än andra. Jag har lite svårt att inse och tillåta detta och därmed tappar jag motivationen till att ta mig iväg till gymmet. Men jag försöker tänka positivt, att de där lättare vikterna faktiskt är bra för mig och det gör mig successivt starkare och att lederna avlastas. En personlig tränare hade varit grymt och jag ska faktiskt försöka nu de kommande veckorna att ta mig iväg och provträna på ett nytt gym, större utbud på maskiner etc. Nackdelen är då att jag inte har gymmet över gatan utan måste ta bilen.
Bara för att jag försöker träna 2-3 gånger i veckan så betyder det inte att jag kör slut på min kropp. Jag har fått lära mig att lyssnar jag inte på kroppens signaler och dess värk och tränar därefter, så vet jag vad kroppen gör. Men jag vet oxå att om jag skiter i träningen så mår jag sämre i min värk och lyssnar jag inte på kroppen så vet jag att jag snart är sängliggandes – och det vill jag varken utsätta mig själv, mina hundar , sjömannen , familj och vänner för.
I dag kände jag av att mina knän gör fruktansvärt ont, så ett par knäskydd/stöd ska jag när jag vaknat ge mig iväg och kolla på, samt kolla på ett par nya skor till både mig och sjömannen ( sjömannen har fyllt år så han ska få ett par nya ), samt kolla på vristskydd till sjömannen som har problem med sin hälsena. Det får bli en tur till Stadium outlet, för där vet jag att dom har skor till bra priser och dessutom ett par som jag vet att sjömannen har testat och vill ha.
Träningen är bra men det är ack så viktigt att ta vara på alla hjälpmedel som finns och knäskydden kan förhoppningsvis vara ett bra skydd och en grym hjälp för mig!
Och något jag måste lära mig är, något som jag blivit bra på men behöver bli ännu bättre på är att , sluta jämföra mig med andra. För det du klarar av ska du vara stolt över. Tar du dig ut på en promenad på 1 km så ska du gå med huvudet högt – Rom byggdes inte på en dag och det gör du inte med din kropp heller.
Stay flawless!