Avtackning för mig och en kollega.
Torsdag och röd dag, många har checkade ut för en ”lång-ledighet” i går medans andra fortsätter och jobbar årets alla dagar, oavsett högtid och färg på dagarna haha. Jag är inte alls bitter.
Jag fick förra veckan information om att att jag skulle infinna mig på 87:an 13:30 den 29/5 för en avtackning av mig och den andra kollegan som även hon tackar för sig. Det bjöds på smarriga tårtor och så fick jag den fantastiska buketten längst upp och djungeln på andra fotot. Det är 3 hallonplantor, varav 1 sort med gula hallon, vanliga hallon och i mitten står en mega stor jordgubbsplanta i ampel, som tydligen ska vara i ampeln? Så vi kör på det. Jag blev så glad och nu förstår jag varför världens bästa Rita undrade vad för bär vi hade i stugan och vad vi odlade. Många undrar varför jag lämnar igen, förra gången var det för osäkerheten om fortsatt jobb och denna gången gör jag det för att jag vill, för att jag kände att det räcker nu och för att jag prioriterar mig själv. Att gå och stampa på ett ställe där man känner att man är på gränsen till att nosa på väggen och inte känner någon glädje att gå till jobbet, ja då ska man inte vara kvar. Så i morgon är min officiella sista dag där på papper, men jag har lämnat sedan Januari och fortsätter nu min bana där jag känner att jag ska vara och där jag vill vara.
Torsdag och en kväll på jobbet väntar med galna kollegor. Det är 8 dagar kvar tills sjömannen kommer hem och både jag och kamphunden längtar. Det känns som denna period han är på jobb går så jävla segt, det brukar gå fort men denna gången känns det som han redan varit ute på de sju haven som han ska, även fast det är 8 dagar kvar. Nu kör vi de sista dagarna av Maj med ett leende på läpparna, i alla fall försöker och så välkomnar vi Juni månad och hoppas på att värmen kommer tillbaka på riktigt och att det blir en jävla bra månad!
2 Comments
Bra gjort att sluta i tid när du kände att väggen var nära! De flesta gör inte det, själv förstod jag inte ens att det var den berömda väggen jag hade hittat, utan jag blev sjukskriven i nästan fyra år innan jag kunde komma igen, och jag kommer nog att behöva gå på halvfart resten av livet. Har fortfarande svåra stressymptom efter femton år. Så som sagt, bra gjort av dig! Sen gäller det också att se över hela sin livsstil, för annars följer ”vara-snäll-och-göra-det-lilla-extra”-beteendet med en i nästa moment i livet, spåren är djupt rotade. Jag fick mycket hjälp genom en KBT-terapeut som kunde säga bara några ord och så såg jag plötsligt mitt eget beteende och vad som lett till att jag körde slut på mig. För det är ju inte en enskild del i livet (oftast) som gör att man går i väggen, utan det är ens sätt att sätta gränser (inte) och att kasta sig in i saker… Lycka till! Och lycka till med odlandet!
Tack så mycket!
I detta fallet så var det måendet på jobbet som gjorde att jag höll på gå in i väggen.