När vädret påverkar kroppen.
Fredag och många vaknar upp med fredagsfeeling och det vankas ledighet för många. Själv så har jag tydligen studsat mycket i natt som att sängen varit en studsmatta. Den hemska årstiden har kommit för mig och den dagliga värken som jag har är värre och det är pga kylan. I går var ingen bra dag och jag hade så jävla ont i lederna att tårarna brann innanför ögonen på mig och det resulterar ju i att jag studsat mycket i sängen och sovit mindre bra.
Men ändå så vaknar jag upp innan klockan 06 men jag vägrar att kliva upp så jag ligger och scrolla på instagram och tar tag i det jag så länge tänkt göra men inte orkat. Detta med instagram och följare, jag har kollat igenom de följare som jag har och insett att varför ska jag ha massa människor som följer mig, som inte är aktiva över huvudtaget, de laddar själv inte upp något och verkar uppenbart inte gilla det jag lägger upp, så i dag rensades det ut ca 3000 följare. Dumt kan många tycka eftersom jag utöver mitt ordinarie jobb , arbetar med sociala medier, men jag känner att det känns bra i stjärte-roten.
Så här såg det ut när jag drack mitt morgonkaffe i stugan. Fotosuget har kommit tillbaka och japp, sjömannen suckade och stånkade lite mer än vanligt i dag, för att han inte orkade fotografera mig men han ställde upp ändå. Inställningarna har jag ställt in och redigeringen fixade jag men själva foto har sjömannen tagit. Jag har de senaste dagarna känt ett lite extra sug att fotografera igen, saknaden att fotografera porträtt och att fotografera överlag har börjat smyga sig tillbaka. Kanske skulle jag kicka i gång lite igen med att fotografera andra. ..? vad sägs? Hade det varit kul ?
Föresten, det svängde snabbt i stugbögarna. Helt plötsligt var vi färdigpackade och nu är vi i lägenheten, sjömannen behöver tvätta upp innan han drar på jobb på söndag och jag har en jobbhelg framför mig. Som inte lockar alls med tanke på hur det dras i lederna och känns i kroppen, men det är bara att dra på mitt mentalt störda leende och så kör vi denna jobbhelgen som aldrig förr. Smise!
1 Comment
Fotosuget och värken känner jag så väl igen. Jag har fibromyalgi och påverkas av väderomslag, framförallt om det är fuktig luft.
Fotosuget har varit borta så länge för mig faktiskt sedan hösten 2017 men det börjar vakna till liv igen. I söndags var jag i skogen en runda och då hade jag kameran med mig. Tror minsann att jag ska tvinga ut sjuklingen (min lille huligan är för förkyld för att gå till skolan) och ta med mig kameran ut i solskenet.
Jag tycker absolut att du ska börja fotografera igen!
Ett tips så att sjömannen slipper fotografera är att ha en fjärrkontroll, jag hade en som jag använde mycket men sen bestämde sig den håriga (alltså den äldsta hunden) att det var en godisbit och gnagade sönder den fullständigt och sen har jag bara inte blivit färdig till att köpa en ny.
Ha en skön helg! Ser framemot att se dina foto!