Hundkräk, leende och börjar bli människa igen

Att börja bli människa igen.

Jag börjar morgonen med att kliva i kräk när jag klivet upp.  Härligt va?  Kamphunden har tydligen en tendens att dricka lita mycket vatten och sen käka upp skiten så jag ska trampa i det. Mysig start på morgonen, verkligen.

Jag klev upp vid 7 tiden då min kropp tydligen tyckte att ni har du sovit klart, sjömannen vaknade vid 8 tiden och då fixade jag kaffe och som ni ser här ovan så sa sjömannen, le till oss när han tog fotot och en av oss tog det på största allvar.

Sjömannen kom hem i går och det är oerhört skönt. Jag känner mig lugnare och dessutom har jag fått sova i kapp sömnen dessa dagarna och i natt är första natten jag fått sova ordentligt, jag sover inte lika djupt men det blir bättre,  är fortfarande trött i kroppen men inte på samma vis, så det går framåt.  Dagens planer är att vila, en runda på cykeln, kanske beskära våra fruktträd och gräsmattan ska klippas här i stugan. Men prio är att bara vila och ta en dag i taget!

I morgon är det jobb igen och dessutom ska sjömannens födelsedag firas lite på kvällen!