Så vänds livet upp och ned.
Tystnaden här är brutal och livet vändes upp och ned på ett kick och den glada och lyckliga stjärtisen blev en arg, bitter och jävligt ledsen stjärtis. Kryckor och sjukskrivning och ja det är många frågor om varför det är så tyst, varför jag hoppar på kryckor och just nu kan jag inte delge mycket av olika anledningar, men en skada och en sjukskrivning mot min vilja. Eller jag vet att jag kan ju inte jobba med kryckor och en kropp som gör att jag inte kan röra mig obehindrat.
Jag vilar, vilar och åter vilar.
I dag vaknade jag av en helvetisk smärta i knät och tårarna rann, jag försöker se framåt och vissa stunder känns det bättre i knät och vissa stunder vill jag bara slita av mig benet och önska att någon annan kunde få ta smällen , jag försöker se ljust och att det kommer bli bra och att det inte är något jätte allvarligt, men när fotjäveln somnar och foten isar och känns iskall så blir jag fan orolig över vad det är för fel på knät. Men i morgon bitti har jag tid hos specialiserad sjukgymnast och förhoppningsvis ger dom positiva besked och jag får kasta kryckorna. Optimistiskt jag vet, men jag hoppas verkligen.
Utöver detta så lunkar livet på. Coronan kvarstår och solen den strålar, något positivt i denna misär är att vädret är magiskt och jag får ligga i solstolen och bättra på brännan och få känns mig lite fräschare med färg på kroppen. Vi fick monterat våran nya ytterdörr som sjömannen fyndat på marketplace. Byggare-bobs var här i går och monterade den och det visade sig att våran gamla dörr satt snett, en rutten planka som orsakade att det inte höll tätt. Dörren var dock 2 cm för lång på höjden, så det fick kapas lite och extra arbete, men tillslut kom den på plats och lite dyrare än planterat och de behövdes ju verkligen i denna ,redan tuffa .. period.
Jag saknar jobbet, jag saknar mina älskade kollegor och jag saknar den glada jag och jag saknar att kunna röra mig obehindrat, träna och vara jag. Men nu ska jag torka tårarna, sträcka på mig och försöka intala mig att jag inte kan göra mer än vad jag gör. Jag ska dock ringa ortopeden i dag eller i morgon och jaga tid då jag inte hört något. Jag saknar skrivandet och dela med mig, men just nu är det så många tankar som far runt i huvudet på mig och jag vill bara ha en fungerande kropp. Livet testar en verkligen.
I dag: Troligen åker bögpoolen upp.
Att tänka på: Även fast livet suger get röv just nu, så finns det andra som har det sämre.
No Comments