Söndag morgon och ja, jag är lika trött som jag ser ut på fotot här ovan. Vi börjar morgonen kl 06.15 då jag slår upp mina melerade ögon och känner mig extremt utstirrad och mycket riktigt vänder jag på mig och på sjömannens kudde sitter Chanel och stirrar ut mig. Jag säger åt henne att lägga sig och då vaknar mr duracell och jag fick ta ton, dom slutade busa och la sig. Seriöst, jag är mycket glad att ingen inte hör mig eller ser mig in genom fönstret, för dom hade fan ringt snuten om dom sett mig gestikulera och höra alla fula ord som ibland kommer ur min mun när kamphundarna är i sitt esse.
Kamphundarna är rastade, utfodrade och jag har fått i min mina vitaminer och gjort mig en latte. Haft projekt för att få till ett foto på mig och nu strålar musiken ur högtalarna och jag ler mitt mentalt störda leende och är oerhört tacksam för allt stöd som trillar in på bloggens facebooksida. Lord haver mercy, ni alla skulle fått en gumpkläm och en stor kram av mig om jag kunde ge er.
Jag får även passa på att välkomna alla följare in hit, till facebooksidan – ni är stjärtligt välkomna. Så roligt att ni hittat hit och jag hoppas ni ska glädjas med mig, skratta åt mig och kanske till och med ibland tar fram skämskudden och höja på ögonbrynen och fundera på han verkligen skrev det där? haha!
Nu latte , fortsätta bråka på kamphundarna och ladda upp för en kväll på jobbet. Sen skickar jag en extra tanke till min sjöman. Han har ju bytat båt och bor på hotell hela veckorna då det inte finns hytter på den båt han seglar på nu. Han hade oturen att hamna på ett extremt barnvänligt hotell så i dag fick jag en arg snap där det var barn överallt – gubben ,you can do this. Andas i fyrkant och räkna till 10 haha!
1 Comment
Extremt barnvänligt?? En underdrift, min vän…