Det är fan vår på riktigt nu, även fast det kom snöflingor stora som dassalock i söndagskväll. Att det är vår på riktigt är för att det säkra vårtecknet är tillbaka, måsjävlarna, och dom skriker värre än jag vet inte vad. Klockan 04 på morgonen ? Jag drog upp persiennen en bit, bankade som fan på fönstret och dom flög iväg i typ 3 sekunder och sen var dom jävla tillbaka med sitt kåt-skrick.
Jag somnade om och vid strax efter 06 studsar jag av sängen , för det smäller som fan i trapphuset. En extremt morgonpigg byggarbetare ( renovering i lägenheten mittemot p.g.a vattenläckage). Mitt ord här var, ja inte konstigt att du är uppe så jävla tidigt, du har säkert så liten snopp så frugan vill ha ut dig så fort som möjligt, men ska jag och min skönhetssömn behöva bli lidande för detta? Jag la mig igen, kunde inte somna om för den främmande mannen visslade och ställde ner sina tunga jävla saker, asahårt. Jag orkar inte. Det är just denna morgon jag ångrar att jag gick med på att byta bort mitt morgonpass till ett kvällspass när kollegan i går hörde av sig. Kan jag ångra mig nu typ 2 timmar senare?
Hundarna måste ut. Jag räknar till 10 för att inte säga något olämpligt till den annars trevliga byggaren. Han är inte i sikte, jag är trött som ett ålderdomshem och inte speciellt sugen på att vara social. Snabbt på med kläderna och tar upp hundarna, smyger ut och när jag tyst ska försöka låsa ropar en glad stämma – Nej men godmorgon, de små godingarna är vakna ser jag och husse ser ut som han varit med om 3:e världskriget. Tröttheten fick just ett nytt ansikte och ett gapskratt. Jag mumlade fram ett godmorgon och funderade på om jag skulle ta en sväng om på sjukhuset, låna en droppställning och ta min efterlängtade latte intravenöst i stället per oralt. Jag var för trött och hade nog inte fått låna en ställning heller. Så per oralt blev det.
Nu en latte till, gå igenom mailen och tagga kvällsjobb.
No Comments