Jag lever och jag uppdaterar er här igen. Men det är fan med nöd och näppe som jag lever. Det är fan ett under att man över lever denna hemska jävla halloween och helt ärligt .. att gå kvällspromenad med kamphunden i fredags var ju fan en pers och det är ett under att jag fortfarande lever. Jag såg ett gäng ungdomar som var utklädda som kom gåendes över vägen och jag tog en lättande suck över att de traskade iväg utan att göra några märkbara ljud av sig .. men det gjorde inte jag. Jag skrek ett riktigt prinsessvrål där ute på gatan när de små jävla asen hoppade fram från busken. Kamphunden skällde, jag vrålade och dom skrattade. Jag var till och med tvungen att känna efter om jag verkligen sket på mig eller inte. Jag gjorde inte det, men jag lovar er .. det var bara en millisekund i från.
Utöver att jag har blivit skrämd så att hjärtat nästan stannade så sedan senast vi hördes så har jag hunnit med att vara sjuk, feber, frossa och snorig och allmänt hängig. Värkhelvetet är ett faktum och just nu blir magen kaos av värktabletterna. Jag har hunnit bli frisk och så har vi påbörjat en rensning här hemma. Vi har rensat ut massor med kläder som vi gav bort, vi har hängt med vänner och vi har fått massa tid tillsammans, jag, sjömannen och kamphunden. Det är mycket jobb och fokus på att hålla mig över ytan just nu. Och ja, så är det helt enkelt ibland.
Tända ljus och livet som gräsänkling.
I dag söndag ser det ut så här i skrivandes stund. Det är en tung söndag och jag har torkat tårarna och så har jag och kamphunden lämnat sjömannen vid tåget och nu sitter han på flyget och påväg mot jobb. Som jag skrev så är det fokus på att hålla mig över ytan och det gör så jävla ont när sjömannen ska åka, speciellt nu. Men 14 dagar som gräsänkling ska väl gå bra även denna gången och ja, fokus på att hålla mig ovan ytan ensam känns … tufft. Men det går, jag är stark och vet ju att sjömannen finns bara ett sms bort. Att leva med fibromyalgi är ett helvete. En sjukdom som inte syns på utsidan men på insidan av mig känns det som att varende jävla kroppsdel ska slitas i stycken. Jag tar mig igenom detta oxå!
Så ja, nu ska det där jävla gymkortet användas igen, kosten ska fungera , sömnen ska fungera och jag ska få kroppen att fungera igen. Jag måste få in motion i vardagen för att orka med denna kroppen, jobbet och livet. Livet alltså! Men nu, härlig musik, värma lite mat och bara hänga i soffan och invänta att sjömanen hör av sig att han kommit fram safe och så laddar vi upp batterierna för en ny vecka, mycket jobb och en del inlägg som ska upp här i bloggen.
2 Comments
❤️
Kärlek <3