Det är inte ofta jag skriver om jobbet i bloggen, men i dag känner jag en sån stor glädje, tacksamhet och samtidigt en stor sorg för att jag i dag gjorde mitt sista pass på Bup slutenvård. Ljuset här ovan fick jag av mina kära kollegor på behandlingsavdelningen. Det har varit 5 fantastiska månader och jag är oerhört glad att jag tackade ja till erbjudandet , för det har varit 5 roliga och tuffa månader. Ni har gjort av tryck och tusen tack för gåvan fina ni.
Jag är ingen människa som förväntar mig gåvor när jag slutar och när jag är inne på akuten för att kramas och säga hej då till alla mina fantastiska kollegor som arbetade min sista dag så får jag en påse av underbara Maria. Lite smått chockad och jag läste kortet och blev helt rörd, hon och Andreas hade gått ihop och köpt det ovan på foto nr 2 till mig samt att Marias dotter ritade en teckning på mig .. Tusen tusen tack och ja, jag blev tårögd när jag öppnade packeten här hemma – ni är underbara !
Det var tungt att krama alla hejdå i dag och jag önskar att alla på hela akuten jobbat idag så jag fick krama om dom alla. Jag började på akuten i höstas som timanställd och den 1:a Januari började jag på vik på vårdavdelningen. Akuten har sen jag började på bup varit stället där jag känner att jag hittade hem och kollegorna där , alla, har varit helt fantastiska och jag kommer inte glömma någon av er.
I dag var det inget hej då , utan mer ett tack och vi ses igen, för eller senare men det känns konstigt att jag inte på ett tag kommer gå samma väg till jobbet och mötas av allas kramar, sjuka humor och värme. Nu är jag ledig en dag och den ska jag spendera med sjömannen och kamphundarna och förmodligen unna mig ett glas bubbel. På tisdag går jag till min nya arbetsplats och sprider förhoppningsvis lika mycket glädje som jag gjort de senaste halvåret.
Tack fantastiska ni!
No Comments