Livsstil

Di Penco

Di Penco

Oh my god. Jag är så mätt och har så ont i magen, tacka gud att det inte är ett dag eller kvällspass man jobbar, för nu jädrar springer jag på dass. Jag syndade och fick i mig gluten ja och jag misstänker att det är laktos i mjölken. Denna nöten tänkte inte alls på att fråga om laktosfrimjölk vid beställning.

Ikväll hade jag inplanerat date med Annica och Ann-Louise. Vi har bestämt att vi minst 1 gång när Annica är hemma från arbetet till sjöss ska försöka ses och ikväll lyckades vi få in en träff. Vi tänkte först tapas restaurang men det var fullbokat så det fick bli italienskt ett stenkast från där jag och sjömannen bor. Jag gick all in då jag var sugen på pizza och tryckte i mig gluten och så blev det en god cappuccino efter maten. Ljuvligt gott. Men jag får helt enkelt börja inse att – jag mår bäst av att skippa gluten. Helvete vilken smärta jag har i min mage :/

Men det var oerhört trevligt , om än en kort kväll med töserna. Vi 3 instämmer att det är trist att sjömannen och Annica jobbar motsatt av varandra fortfarande och hoppas att det ska ändras snart så även han kan hänga med och träffa dessa 2.  Och ja, jag drömmer mig bort och önskar mig en kompakt systemkamera, en Sony eller en Olympus pen. Bilderna med mobilen blir ju inte av den kvalitén jag vill ha i bloggen, men det får duga. Ibland orkar jag helt enkelt inte släpa med mig Mr Nikon och en mindre kamera som levererar bra och grymma foton är önskvärt.

Och med det önskar jag er en fantastisk fredagsnatt och hoppas ni tar det lugnt med de alkoholhaltiga dryckerna. Jag längtar hem till kamphundarna och sängen.

16 oktober, 2015 by
Livsstil

Fredagsvrål, halka i hundbajs och hösthelvetet

Fredags vrålet la jag i från när jag kom hem från jobbet i dag på morgonen, låser upp lägenhetsdörren och börjar direkt prata med den där fantastiska röst man lägger till när man pratar med sina bebisar och så trycker jag på lampknappen. Det smäller till och blixtrar – jag lägger av ett redigt tjejskrik i trappen. Förlåt grannarna, men det var bara bögen som fick sig en smärre hjärtattack av lampan som gick och jag fick känna efter i fall det blev en sked med kladdighet i brallan. Det blev det inte. Skönt.

Morgonmys, mat och promenad med hundarna. Tröttheten var ett faktum och självklart hittade ingen av dom 3 kamphundarna det perfekta stället att kröka rygg på. Det tog sin tid, men ja .. vi kom in och jag fick lägga mig. Och jag har sovit så gott, men nu kom nästa nära döden upplevelse. Jag vaknar upp och bokstavligt talat fick hoppa av sängen och ha ett mindre marathon i lägenheten till dasset för att inte kissa på mig, men innan jag kom dit så har någon av de dyrbaraste jag har varit halvkass i magen och en olycka har varit framme. I den olyckan sätter jag min fot, glider och lägger av ett nytt fredagsvrål. Det kunde sluta i kaos men hoppandes på ett ben genom lägenheten hann jag fram till toan i sista sekund.
Hjärtat i halsgropen , en fot stinkandes av hundskit och en krigare som strålar … Fredagsmys var det va?

DSC_6350

Åh hösten. Nu på promenaden hörde jag 2 damer som var på promenad. Jag varva dom 2 gånger på promenaden med hundarna . Dom pratade om höst och myset som hösten tar fram. Visst är det vackert? Så här ser det ut från våran balle. Färgsprakande och jag får lite ångest. Jag har inte hunnit ta mig tid att ge mig ut för att fånga de vackra färgerna på bild, jag har inte tagit in ”inredning” från naturen för höstmys i lyan. Ljusen tänder jag förvisso bara för att jag älskar ljus och i synnerhet doftljus. Men för mig så är det mer än att hösten är vacker och myset kommer fram. Man får ju ingen förvarning, en käftsmäll, lederna är stela och värker värre än någonsin och jag har svårt att ta mig ur sängen, hösten är här och därmed kylan och kampen om att hålla humöret uppe – Hösten, du är vacker men vi har myst det vi ska .. Kan du ge mig sommar igen? mindre kläder, mer hud och rosé i mängder 😉

Nu ska jag ta mig en varm dusch, sjunga grant för grannarna och snygga till mig lite. Jag ska träffa upp Annica och Ann-Louise innan jobbet för en bit mat. Lite catch up. Synd bara att jag som vanligt ska jobba när vi väl får ihop en tid att ses.

16 oktober, 2015 by
Livsstil

Så mycket kärlek, natt jobb och utskälld av maffian

image

Nattens måsten.

Nattens måsten ser ni här ovan. Snus och en energidryck för att klara av första natten på jobbet, men det ska nog inte vara några problem då jag sovit riktigt gott under dagen.

Ikväll på promenaden med kamphundarna, som var allt annat än medgörliga , så kommer det 3 mammor gåendes i rad med sina barnvagnar. Kamphundarna hade lyckats trassla in mig och snurrat runt kopplena ordentligt medans jag stod med gumpen i luften och plockade skit, så jag hade lite svårt att hålla reda på de små liven. Och där kom dom 3 musketörerna gåendes, varav dom stannar och den ena mamman skäller ut mig ordentligt för att jag inte kan dra in kopplena till hundarna när det kommer 3 mammor med barnvagnar och har svårt att flytta sig?!  Jag hann inte säga mycket då hon pratade på både ut och in andningen. Men jag fick de andra 2 mammorna att asgarva då jag påtalde att hon skulle ta ett djupt andetag och ta efter sin söta dotters humör i stället – Hon skrattade gott åt Prada som stod på bakbenen och slog med frambenen. <– -vågar jag ha kvar det eller blir jag halshuggen och dömd för mammahatare? 😉

Ni anar inte vilken värme som sprider sig i mina sociala medier i dag. Fått fantastiska kommentarer, kärlek och massor med mail. Ni är helt fantastiska och självklart kommer jag inte sluta skriva och dela med mig och fortsätta vara jag. Jag kommer fortsätta skriva om homosexualitet, mina erfarenheter och jag kommer fortsätta dela med mig av vardagen och fortsätta vara den skämtsamma person som jag är.
Det kommer fortfarande komma inlägg om mammamaffian, åsikter och blandat med trams och allvar.

Jag kommer försöka svara på varje kommentar jag fått från er alla.  Ni är kärlek!

15 oktober, 2015 by
Livsstil

Vända dygn, halvfabrikat och kärlek

DSC_6251

Ny jacka och jeans från Sonnybono.se


I natt höll jag mig vaken fram till 03 någonting. Jag tog mig ett glad rött, tog ett par munnar av det och sen tömde jag ut allt i vasken. Seriöst, vad tänkte jag med ? Hur kunde jag tro att ett vin som vi haft i flera år , som dessutom stod framme i solen i förra lägenheten i ett par år skulle smaka bra ? haha!

Men jag lyckades i alla fall hålla mig vaken och försöka vända på dygnet inför nattjobbet. Det var länge sedan jag faktiskt dagen innan försökte vända på dygnet. Men med skitserier på tv, filmen coyote ugly ( förlåt grannarna för fulsång. igen). Jag kan inte låta bli att sjunga med högt och ljudligt. Nästan så jag ställer mig och dansar i soffan med haha!

Har varit och handlat på Lidl och jag har syndat. Det slank ner en färdig pizza. Det stod något med Meat lover. Den smakade oxå skit och var stark. Så nu sippar jag på en latte, njuter av en snus och är så glad för alla kommentarer och besök här i bloggen. Självklart kommer ingen någon kunna tysta mig, ingen kommer sänka mig och jag kommer fortfarande vara öppen med min sexualitet – jag behöver inte skämmas.

Nej nu ska jag fortsätta dricka min latte , kolla de sociala medierna ( ni gillar väl bloggens facebooksida Tommytott ) innan jag tar med mig hundarna och lägger mig i soffan, under täcket och kollar på coyote ugly .. igen! Jag får passa på att försöka vila lite till och mysa lite extra med kamphundarna innan nattjobbet kallar.

15 oktober, 2015 by
Homosexualitet

Bögjävel – du vet aldrig vem du har bakom dig

I år, Augusti 2015 är det 10 år sedan jag kom ut som homosexuell. Sen jag började om. Jag flyttade över ca 130 mil , kom ut som homosexuell och började om och träffade killen, som jag än i dag känner är mannen i mitt liv, 10 år senare.  I Malmö. I min, de senaste 10 åren, min hemstad. Staden jag känner att, äntligen är jag hemma. Här trivs jag och det är här jag ska bo. Ska jag någonsin flytta så är det utomlands.

Jag har bloggat sedan 2007. Aktivt sedan 2009 och här på tommytott.com sedan början av 2015. Utan någon som styr och ställer, mitt eget ställe. Här är det jag som bestämmer.  Lycka, extrem lycka. Trots att jag ibland har tvivlat på mig själv och funderat på vilken portal jag ska kontakta för att det ska bli bäst för mig. Men jag har blivit kvar , att vara min egen är något jag strävar efter och håller på. Jag vill inte ha någon som bestämmer och granskar mig, för de texter som jag skriver, de texter som är… jag!

Näthätet. Homfobin. Kärt barn har många namn, och det har kommit och gått. De senaste året har jag var skonad från homofobiskt hat. Det har trillar in en och annan kommentar som var hatiskt, men majoriteten har varit bra. Tills för ett par veckor sedan, värst för ett par dagar sedan, och ikväll,  då jag fick både kommentarer och mail som jag direkt raderade, kommentarer som :

  • Du är bara en äcklig jävla bög. Vem fan tycker om dig?
  • Du är en skam för svenska folket, en dag kommer du få igen för ditt äckliga beteende. 
  • Bögjävel, du bör hålla ett vaksamt öga på vem du har bakom dig.
  • Äckliga jävla bögjävel, din mamma och pappa måste hata dig.

Tårarna rinner på mig. Ännu en gång träffade ni på den ömma punkten. Grattis, ni har lyckats igen!  Jag kände mig som den osäkra 13 åringen som varje dag vaknade upp, grät och innan jag gick ur från mitt sovrum, torkade tårarna, gick in på toaletten och tvättade ansiktet för att familjen och vännerna i skolan inte skulle se det rödgråtna ansiktet , för att varje morgon komma på en ny orsak att dölja att det var killar jag gillade. Jag hatade normerna. Jag hatade att folk var så inrutade, för att skaffa familj så skulle det vara man och kvinna. Jag hatade det. Jag hatar det än i dag. Är det du eller jag som inte haft kontakt med din far på över 7 år? Är det du eller jag som fått höra att din pappa inte har en son, p.g.a homosexualitet?  Jag tog mig igenom det, varje dag i flera års tid. Och lovade mig själv den dagen jag kom ut, augusti 2005 att jag aldrig mer ska gråta över de osäkra skitarna som kastar hat över mig. Onsdag, 2015 och jag gråter. Varför?!

För att jag är inte mer än människa. Ibland, som ikväll känner jag att jag fått nog. Det räcker nu och låter tårarna rinna. Det är okej att gråta. Under större delen av min uppväxt har jag varit ”mobbad” för att jag inte varit som andra, för att jag i andras ögon varit ”bögen”! Jag har varit killen som fått mycket skit för att jag klädde mig ”annorlunda”, killen som hade annan frisyr än de andra killarna, killen som inte var med i det matcho gänget,killen som klädde mig i de kläder jag tyckte om,  killen som gick sin egen väg.

Jag är så fruktansvärt trött på att behöva utstå detta hatet p.g.a min sexualitet. Jag är så trött på att folk använder ordet som ”gay” när man tycker något är ”fjolligt” och inte håller sig inom ramarna för de manliga. Jag är så trött på att vi homosexuella ska få skit för att vi älskar någon av samma kön som vi själva är. Vad du gör i sängen och vem du älskar lägger jag inga värderingar i, den du älskar avgör inte hur jag ska tycka om dig eller ej.

Varje dag är inte en dans på rosor. Många tycker att jag inte bör ta åt mig. Lätt att säga. Men ibland träffar man rätt, tårarna rinner och jag känner mig som en usel människa.Det är okej att känna så! Jag vet att om jag torkar tårarna, sträcker på mig och att det är en ny dag i morgon. Jag vet allt detta, men jag är inte mer än människa och jag kommer torka tårarna, sträcka på mig och fortsätta kämpa för det jag jobbar för – att stå upp för de som ännu inte vågat komma ut, att hoppas att de som läser här och ännu inte kommit ut en dag vågar komma ut och vara stolta för den dom är, och för den dom älskar!

I dag är jag ledsen p.g.a näthatet som jag själv väljer att radera för att du ska slippa läsa, men främst för att jag själv ska slippa läsa. I dag är jag stark, därför låter jag tårarna rinna och i morgon är en ny dag. En ny dag, jag är starkare och arbetet fortsätter , för mig, för dig som ännu inte kommit ut. Trots allt hat så är du inte ensam, vi , jag finns här för dig!

DSC_6348

Kommentera, dela och sprid. För varje ord och delning kan du hjälpa.

 

 

 

 

15 oktober, 2015 by