Browsing Tag

värk

Ett hälsosammare jag, Livsstil

En fantastisk helg

Skärmavbild 2015-08-16 kl. 19.10.58

 

Hej godingar. Hur har er helg varit? Min har varit nästintill perfekt, bara sjömannen som har saknats och så har det varit en helg med mycket smärta och mycket skratt och en del träning. Pw både lördag och söndag med syrran och så har vi äntligen testat på ett av 2 utegym i Pildammsparken. Yeyh, jag är i gång med motionerandet igen.

I går på morgonen så vaknar jag upp av en sinnessjuk värk i höfterna och handlederna. Från ingenstans. Men jag körde träningen ändå och under träningen kändes det bättre, men vid 04 tiden i natt vaknar jag upp och vrålar av smärta då jag ligger på sidan och vrider mig konstigt. Lederna i höften smärtade något så fruktansvärt.  Men det blev en lättare pw i dag igen och ett pass för rygg i utegymmet.

Jag och syrran har slagit vad om att vi ska träna minst 3 gånger i veckan, oavsett om det är en promenad eller om det blir på gymmet så ska minst 3 pass göras. Nu får det vara nog, när man knappt kan knäppa favoritjeansen och magen hänger över när man sitter får jag panik. Nu ska kroppen slimmas och stärkas.
Lederna behöver fan avlastning och ”Ernst-hugo 90+” ska får sig en livs chock!, så nu vet du sjömannen, när du kommer hem är det ändring av kost och motion. ( vi får öka nakengymnastiken oxå ;))

Jag har varit vaken drygt 1 timma. Utfodrat både mig och kamphundar, rastat kamphundar och fått mig en varm och skön dusch. Helgen och ledigheten har gått alldeles för snabbt och nu ska jag snart bege mig till jobbet för natt 1 av 5.  Vi hörs snart igen och då ska jag tipsa om 2 fantastiska produkter för män som jag tycker ni alla ska köpa hem till era män!

Livsstil

Almåsa, rymmande kamphund och ledvärk från helvetet

Skärmavbild 2015-07-23 kl. 17.18.58

 

Hej fina! Ojojoj vilket dygn. Jag gick av mina nätters jobb i går, åkte hem med kamphundarna och sov en stund och sen packade jag in kamphundarna i bilen och körde ut till Almåsa för att spendera ett dygn där med Annica. Vin , god mat och i goda vänners lag och sleepover kan ju inte bli fel? Ann-Louise joinade oss vid 17.30 tiden.

Men den harmoniska stunden , vin i solen och hundarna njöt av att springa fritt. Av erfarenhet av att de små liven visat hur man tar sig ut från tomten via hålen i grinden förra året så hängde vi för ett stort överkast och chihuahua säkrade .. trodde vi. Jag såg att Gizmo var inne och de andra 2 var ute, Chanel torrjuckade på Prada så det var mitt och Ann-Louise samtalsämne och jag börjar åter igen kolla efter Gizmo. Han var borta. Pulsen gick från vilopuls till 500 på 2 sekunder. Annica och Ann-Louise var lugna, jag var en hysterisk. Vart fan var han? Jag ringde sjömannen och informerade, han sa lugnt att men han är ju bara på promenad själv på almåsa. Han kommer tillbaka.

Undertiden la Ann-Louise upp en notis i Almåsas facebookgrupp om att en ljusbrun liten Chihuahua var på rymmen och om någon såg honom så bodde vi på och så adressen. Vi avbröt grillningen och jakten på kamphuden Gizmo var i gång. Snabbt var han återfunnen. Barn hade hittat honom vid en lekplats och Pappan kom med honom.  Puh. I dag gjorde han om samma sak, snabbt som fan var han borta, men jag var ju beredd på att han kunde hitta ut, så i dag fick han utegångsförbud.  Ja, jag hann spela upp hela scenariot att någon tar honom, att en större hund får tag i honom eller att han tar sig så långt ut på vägen och jag hittar honom död.  Men han är välbehållen och nöjd över att ha satt i gång pappans tankeverksamhet. Tänk er rubrikern: Kamphunden Gizmo på rymmen på Almåsa fritidsby, hysterisk bög går amok!

Vi kunde återgå till grillandet vinge och prat. Vi satt ute fram till 02 då vi vallade Ann-Louise hem och vi somnade gott. 4:a timmars sömn och en lätt reducerad bloggar har jag varit i dag med fruktansvärd värk.
Det värker så i vänster hand och arm att fingarna domnar och det går upp en bit i armen.

Ikväll har jag tvättad, men mer om den cirkusen en annan gång. Nu ska kocken Totten steka vegetariska korvar. Veggo korv i bröd blir dagens pittoreska middag.

På återseende.

Fibromyalgi

My fibro gona take me to the top

DSC_2776

Fibromyalgi ( ”Ernst-Hugo 90+”) som jag kallar helvetet vad jag hatar dig. Det är en daglig kamp och en daglig kamp om att överväga i fall jag ska göra detta, eller om jag ska äta detta. Så jag behöver inte höra från allt och alla att  – Du ska inte göra så, du ska inte äta det där, du ska inte och du ska inte. Visst är jag glad att folk bryr sig men i slutändan är det jag som känner vad min kropp orkar och vilka val jag väljer. I fall jag väljer att springa ett marathon en dag så ska jag få göra det och med 90% chans att jag är liggandes dagen efter i fruktansvärd smärta i större delen av mina leder och muskler.

När jag fick veta att jag har fibromyalgi så hade jag oerhört svårt att ta in att jag varje dag i resten av mitt liv kommer få leva med mer eller mindre värk i hela kroppen. Att jag varje dag får ta beslut, känna efter i fall jag vill eller orkar göra det ena eller det andra. Jag mådde skit rent ut sagt. Och det blev ju inte lättare för mig att vilja inse att fibromyalgin faktiskt begränsar mig vissa dagar när folk vakade över mig och bevakade varje sak jag gjorde, som i deras ögon inte är eller var bra för människor med värk.

Det har snart gått ett år sedan jag fick min diagnos. Och jag är starkare och har lärt mig att leva med skiten. Jag vågar gå emot kroppen, våga gå emot alla allvetare inom fibromyalgi och lärt mig leva med att jag faktiskt kommer ha ondare dagen efter. Och det väljer jag, just för att jag vill leva det liv jag vill. Jag bestämde mig snabbt att fibromyalgin inte ska få styra mitt liv, utan trots daglig smärta ska jag ta mig dit jag vill, dit jag är i dag.

Bara för att jag har fibromyalgi så betyder det inte att värken ter sig lika hos alla andra som har fibromyalgi. Alla hanterar denna djävulska smärta olika och saker för att lindra den fungerar olika för oss alla. Som med allt annat.

Jag försöker varje dag testa mig fram och läser mig fram för att hitta saker som kan vara bra för mig och för att underlätta och hjälpa mig att leva det liv jag vill, trots smärtan. Varje dag funderar jag på mat , träning och saker som kan hjälpa mig. Jag vill så mycket, jag vill verkligen göra allt för att lindra värken. Men rom byggdes inte på en dag och det gör inte lindrandet av min värk heller. Och det gör inte folks negativitet och bestämmande för vad som är bra för mig.

Varför ska det vara så svårt att ge tips på saker som har hjälpt en själv med fibromyalgi?
I stället jagar man varandra med pekpinnar, glåpord och talar om hur jävla dum man är som gör det ena eller det andra.

Jag försöker sätta upp små mål och ett av dom är att jag 2-3 gånger i veckan ska ta mig till gymmet för att röra på mig. Jag är fullt inställd på att just träning ska kunna hjälpa mig att bygga upp min svaga kropp, avlasta lederna och få en starkare kropp.

Men oxå finns det de funderingar och tankar som jag känner mig helt novis på, kanske du har fibromyalgi och kan komma med fantastiska tips?
Massage, vilken massage rekommenderar du? Hotstone massage? Knytmassage? Lerbad?
Kosten – Jag är inte mer än människa, men jag vill försöka äta bättre. Vilken kost rekommenderas och kanske något som har hjälpt dig?

Jag vet vad jag bör undvika och att komma med en predikan om hur mycket fel jag gör spelar ingen roll, jag lyssnar inte på det. Och en sak vet jag, att jag har fortfarande mina drömmar och det är att fibron som ska ta mig till toppen.

Fibromyalgi

Hej då April

FullSizeRender

 

Denna valborg blev verkligen inte som jag hade hoppats på. Vi planerade en mysig kväll med lite vin och handlade hem lite kex, brieost, tomat och fetaost och skulle bara mysa. I stället så har jag känt mig allmänt trött och haft en extremt plågsam värk hela dagen.

Vid 17 tiden blev det värre med migränkänning så jag tog med mig kamphundarna och la mig i sängen och här har jag legat sen dess. Med undantag att jag nyss var ut med de små och har borstat gaddarna och hoppat ner i loppelådan igen. Kul valborg. 

Men jag får faktiskt skylla mig själv lite. Min sjukgymnast har sagt åt mig att jag måste röra på mig, att jag minst 2 gånger i veckan ska ta mig till gymmet och cykla eller gå på löpbandet. För den träningsformen är den som kan hjälpa mig att må bättre i min fibromyalgi. Alternativt ta promenader ute. Jag var ju jävligt flitig ett tag och tog mig till gymmet, visst det tog emot och värken var värre ett tag men jag mådde bättre i min fibro när jag hade tränat ett par gånger i veckan på den där cykeln eller löpbandet. Så jag får helt enkelt försöka ta mig i kragen och slita mig iväg igen.  Men ikväll, ikväll har jag tyckt synd om mig själv och hatat fibromyalgi fruktansvärt mycket. Jag önskar ibland att det kunde synas att utanpå kroppen att man har fibro. För övrigt, den 12 Maj bär vi något lila, det är den internationella fibromyalgidagen då!

Så nu ska jag släcka ner för i dag. Och hoppas ni får en fantastisk valborg – ta det lugnt med spriten.

Hej då April – vi ses nästa vår.