Ett hälsosammare jag

6.7 km löpning, försov mig och 2 dagar kvar

God kväll godingar. Nu är jag mätt och belåten och dessutom trött som ett helt h .. hus. Jag försov mig nämligen i dag på morgonen och när jag försover mig så är hela dagen förstörd, jag är konstant trött och känner mig konstant stressad. Så när jag väl tog mig i från jobb vid 15:15 ville jag bara hem och lägga mig på soffan. Fixade med kamphundarna och sen la jag mig där och kollade på tv4play om det kommit något nytt avsnitt med finding prince charming, ett gaydating program som jag tycker bör gå på tv för att få in lite mer hånglande män på tv och för att uppröra PK sverige lite mer haha!

Under programmets pauser funderade jag på, gymmet eller ut och springa? Tittar ut strålande sol och varmt och tänker gymmet för att jag kommer nog dö på en löprunda, men jag fick på mig träningskläderna och tog per automatik på mig löparskorna, kickade i gång musiken i hörlurarna och gav mig ut och sprang. utan vatten. Totten, du är en idiot.  En runda igenom halva pildammsparken och sen var hamnade jag i något bostadsområdet och höll på dö av törst när jag inser att över gatan är jobbet så jag stannar där och dricker vatten innan jag springer vidare. 6.7 km med 3 stopp blev det, ett vattenstopp och de 2 andra för att förhindra ett hjärtstopp på mig själv haha!

Torsdag och många är lediga i dag. Vi inom vården får någon gång äran att jobba de röda dagarna. Och i morgon kör jag veckans sista arbetspass och det är upp tidigt igen, bara jag inte försover mig igen, sen blir det en AW i parken med fantastiska kollegor på kvällen och på lördag kommer äntligen sjömannen hem. Alltså det är bara 2 dagar kvar och nu tycker jag han varit borta länge och ska komma hem och ge mig lite kärlek och ömhet!

För övrigt känns det så jävla bra att träningen fortsätter att hålla i sig. Jag är lite rädd att jag snart tappar gnistan igen och träningsinläggen här i bloggen kommer bytas ut mot en bild på totten halvvägs ner i en chipspåse eller i en godisskål. Jag hoppas verkligen inte att fallet är så, utan att jag fortsätter kämpa på med träningen för att kunna stärka kroppen och för att faktiskt kunna njuta av livet goda, utan att få dåligt samvete och klaga på magen börjar bli så stor att jag inte ser krigaren..

 

Previous Post Next Post

You Might Also Like

No Comments

Leave a Reply

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.